Kajsa Kettil: Låt singeldagen bli mer än en köpfest
Lördagen den 11 november, 11/11, är det Single’s Day, singlarnas dag. Från början ska det ha varit en inofficiell kinesisk helgdag som uppmärksammar alla som inte befinner sig i en relation. Som så många andra högtider har dagen utvecklats till en köpfest; nätbutiker lockar med särskilda erbjudanden under denna dag, inte helt olikt Black Friday som i år infaller om ett par veckor den 24 november.
Och visst kan det vara trevligt att unna sig något till en billigare prislapp, men nog är det mer angeläget att rikta blicken mot det som inte kan köpas för pengar?
Att vara singel måste inte innebära ensamhet. Vissa trivs alldeles utmärkt med att inte leva i en parrelation, andra är tillfreds med tillvaron trots att en älskad partner inte längre lever. De senaste åren har dock begreppet ofrivillig ensamhet hamnat i strålkastarljuset. Tankarna går lätt till en äldre person som har blivit änka eller änkling, som saknar ett socialt nätverk och därför blir alltmer isolerad i hemmet.
Den kategorin finns, men den ger inte hela bilden. På sistone har även yngre män och kvinnor börjat synliggöra det tabubelagda ämnet ensamhet. Nyligen berättade den 30-åriga Herrljungabon Malin Nilsson om sina försök att skaffa nya vänner – ett initiativ som visade sig vara svårare än väntat att genomföra (BT 6/11). Trots att den Facebookgrupp hon startade fick många medlemmar, visade sig intresset vara svalt när hon bjöd in till ett fysiskt möte. Ingen dök upp till det som var tänkt att bli en avslappnad träff på den lokala pizzerian.
Det krävs mod att som Malin Nilsson berätta om det laddade ämnet. Men tack vare att hon och andra vågar visa sig sårbara kan förhoppningsvis fler haka på.
För ofrivillig ensamhet är mer än en jobbig känsla, tillståndet kan leda till hälsobesvär som ångest, depression, hjärt- kärlsjukdomar och demens. Det beror på att människan är ett flockdjur som historiskt har haft störst chans att överleva i närhet av andra människor. Den som önskar men saknar social kontakt utsätts därför för en konstant stress som påverkar kropp och själ mer än de flesta inser. Faktum är att ofrivillig ensamhet kan vara lika skadligt som att röka 15 cigaretter per dag.
”På sistone har även yngre män och kvinnor börjat synliggöra det tabubelagda ämnet ensamhet.”
Förutom mänskligt lidande innebär det höga kostnader för samhället. Men det måste inte vara så. I den brittiska staden Frome inleddes för några år sedan ett projekt efter att vårdpersonal reagerade på att många sökte sig till akutmottagningen på grund av upplevd ensamhet eller på grund av åkommor som kunde kopplas till ensamhet. Projektet gick ut på att 500 volontärer fick lära sig att upptäcka och bemöta socialt isolerade personer, och resultatet överraskade: Det offentliga sparade sex gånger så mycket som den det preventiva arbetet hade kostat.
Inom svensk politik har frågan om ofrivillig ensamhet lyfts av främst Kristdemokraterna. Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit sig själv som en ensamhetsminister som vill att ämnet inte längre ska betraktas enbart som ett individuellt problem. I Tidöavtalet märks det i form av en så kallad gemenskapssatsning på 300 miljoner kronor per år som är öronmärkta till bland annat civilsamhället, idrottsrörelsen och pensionärsorganisationer.
Det är klokt investerade skattemedel. Ofta är det ju som den franska författaren Anna Gavaldas romantitel: Tillsammans är man mindre ensam.
