Annons

Låsta skolor måste inte vara något dåligt

Trots flera våldsdåd i skolmiljö vill många skolor fortfarande inte låsa dörren för utomstående.
Ledare • Publicerad 13 februari 2022 • Uppdaterad 14 februari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
När Bodaskolan byggdes om blev det slutpasserat för allmänheten.
När Bodaskolan byggdes om blev det slutpasserat för allmänheten.Foto: Lisa Brunzell

I måndags rånades en hel klass – mitt under en pågående lektion – på sina datorer när två knivbeväpnade personer tog sig in på Rudbeckianska gymnasiet i Västerås. Det har lett till en debatt om huruvida skolor bör hålla öppna för allmänheten eller inte.

Elever vid den drabbade skolan som Ekot (8/2) talat med är inte främmande inför tanken. Tvärtom upplever man det som en betryggande åtgärd. Men från kommunens sida tvekar man, bland annat för att det strider mot tanken om skolan som en öppen plats.

Annons

Liknande kritik har även förekommit i Borås där lärare anser att det läggs ett alltför stort fokus på den typen av säkerhetsåtgärder. I stället vill man se mer förebyggande insatser mot psykisk ohälsa och extremism (BT 31/1).

I sammanhanget kan skolattacken mot grundskolan Kronan i Trollhättan hösten 2015 ses som en vändpunkt. Flera kommuner, däribland Borås, har till följd av den händelsen sett över säkerheten på skolorna. Både Bodaskolan och Bäckängsgymnasiet har exempelvis låst entrédörrarna som eleverna kan ta sig in genom med en nyckeltag respektive passerkort. På Bodaskolan byggde man dessutom staket för att inte skolans område skulle användas som en transportväg till vårdcentralen som ligger en bit bort.

”Elevernas trygghet och säkerhet trumfar föreställningen om att allmänheten skulle ha tillträde till platsen.”

Som tidigare elev på Bodaskolan för flera år sedan minns jag förbipasserandes eviga vandringar till och från vårdcentralen, och anhöriga som passade på att stanna till vid skolan. Även om det sällan fanns ett ont uppsåt bakom detta upplevdes det ändå som ett störningsmoment. Det väcker frågan om skolan verkligen är en öppen plats där ”alla” är välkomna då skolan i första hand till för de elever som går på den.

Elevernas trygghet och säkerhet trumfar föreställningen om att allmänheten skulle ha tillträde till platsen. Och ibland behöver det inte heller handla om säkerhet, utan att helt enkelt mota bort en rad störningsmoment och som alltså inte behöver uppfattas som hotfulla alls. Mot bakgrund av det blir motståndet som finns mot att säkra upp skolor svårbegriplig.

Däremot måste dessa typer av åtgärder ses som kortsiktiga i bemärkelsen att de inte löser grundproblemet. Och de får inte heller vagga skolorna in i falsk trygghet. Jag har i flera artiklar återkommit till behovet av att klassrummen förblir en utforskande plats där mer eller mindre obekväma och kontroversiella frågor stöts och blöts. Inte minst i arbetet mot extremism är det en viktig grundbult.

Men det brutala rånet i Västerås visar att skolor inte bara riskerar att råka ut för extremister med en ideologisk agenda likt dådet i Trollhättan. Även kriminella utan någon vidare tanke än att tjäna en och annan illegal peng kan rikta udden mot skolan.

Det påminner således om den otrygghet som finns i samhället. Att låsa entrédörrarna till skolorna innebär inte att man accepterar utvecklingen. Det betyder helt enkelt bara att man gör det man måste för att freda den utveckling som sker innanför dörrarna, i klassrummen – och som i framtiden förhoppningsvis skonar oss från både extremism och kriminalitet.

Anela MurguzSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons