GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Anela Murguz: Läskskatt kommer inte släcka törsten

Hellre ökad medvetenhet än höjda punktskatter.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 18 januari 2023
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Förslaget om läskskatt är trots sina goda intentioner inte särskilt läskande.
Förslaget om läskskatt är trots sina goda intentioner inte särskilt läskande.Foto: Johansen, Erik

Livsmedelsverket varnar för att allt fler får sämre hälsa på grund av vad de äter och dricker. Myndigheten föreslog därför tidigare i veckan att höja skatten på läsk, i förhoppning om att det ska leda till att fler avstår från att köpa läsk.

Det finns mycket som tyder på att läskskatt fungerar. Världshälsoorganisationen, WHO, brukar hänvisa till skatten på tobak och att konsumtionen av exempelvis cigaretter har gått ner på grund av detta. Men bakom just det exemplet finns också förändrade attityder till rökning, där det blivit mindre socialt accepterat att röka åtminstone i Sverige. Däremot finns ett antal studier som visar att införandet av punktskatter på läsk har fungerat i länder som Storbritannien, USA och Mexiko.

Förslaget bör därför inte avvisas helt. Men det finns två problem som är värda att ta upp.

För det första bottnar frågan i något större. En enskild insats, i det här fallet en höjning av en punktskatt på läsk, kommer inte ta itu med de problem som man säger sig vilja komma åt. En vanlig utgångspunkt när det gäller konsumtion av läsk brukar vara att det är barn och ungdomar som dricker mycket sötad dryck, men enligt Folkhälsomyndigheten (2020) är det väldigt få barn i Sverige som dricker läsk (och äter godis) dagligen.

Däremot rör sig svenska barn i alldeles för liten utsträckning. Rekommendationen för barn är att vara fysiskt aktiva i minst 60 minuter om dagen. Något som bara 12 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna i Sverige är. Snittet för alla deltagande länder i den studie som FHM hänvisar till är 16 procent bland flickorna och 23 procent bland pojkarna. Alltså rör sig svenska skolbarn mindre än vad man gör i andra länder.

”Om det var tobak i går, läsk i dag – vad tänker staten sätta stopp för i morgon?”

En mer aktiv och mindre stillasittande livsstil minskar inte bara risken för en rad sjukdomar. Det leder också till större medvetenhet kring hälsosamma vanor, både vad gäller rörelse och kost. Ju tidigare man befäster en sådan livsstil, desto större är chansen att de goda vanorna håller i sig livet ut. Alltså borde tyngdpunkten ligga vid att öka barns och ungdomars fysiska aktivitet, inte straffbeskatta enskilda produkter på marknaden.

Den andra aspekten som bör tas i beaktande är statens roll i det hela. Är det rimligt att låta myndigheter styra människors val i så omfattande utsträckning? Och om det var tobak i går, läsk i dag – vad tänker staten sätta stopp för i morgon? De flesta är nog till freds med den typen av interventioner så länge utfallet visar sig vara något gott. Men frågan om hur långtgående beslut myndigheter kan och bör fatta är en frågeställning som ständigt behöver diskuteras.

I ett inslag i SR Ekot (16/1) säger företrädare för Livsmedelsverket att man inte kan lägga allt ansvar på individen utan att det måste bli lättare att leva hälsosamt. Men faktum är att många nyttiga och hälsosamma matvaror redan i dag är billigare. Vatten är billigare läsk, grönsaker än kött, och så vidare.

Alltså är det mer troligt att det handlar om okunskap. Och att folk rör på sig på tok för lite. Det kommer ingen läskskatt i världen råda bot på. Symtomen behandlas – inte själva åkomman.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.