Läraren mitt i klassrummet

Budskapet från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) är bedrägligt enkelt: Det som främst påverkar elevernas prestationer är mötet med läraren och dennes sätt att undervisa. Men hur i all världen ska man få fram det perfekta mötet och den rätta undervisningsmiljön?

Ledare • Publicerad 30 november 2011

I "Att lära av de bästa – en ESO-rapport om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv" sätter skribenten Johannes Åman in forskningen kring den svenska skolan i ett internationellt sammanhang.

Åman konstaterar att det inte finns någon mirakelmedicin för att förbättra undervisningen.

Oavsett vilken syn på pedagogik går det dock inte att komma ifrån att ordningsstörningar är ett vanligt och grundläggande problem i de svenska skolorna. Utan struktur i undervisningen och arbetsro för att svårt att nå resultat.

ESO:s rapport presenteras samma dag som skolan drabbas av nya negativa siffror. Matematik är det värsta sorgebarnet för niondeklassarna. Nästan var femte elev nådde inte godkänt resultat på det nationella provet i våras.

Vad värre är: Andelen elever som är födda utomlands som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan har ökat från 24,9 procent till 37,4 procent år 2010.

Kommunerna sitter här på en tickande bomb. Klarar man inte av att lyfta fler utlandsfödda över tröskeln till gymnasieskolan blir det så mycket svårare för dem att komma igen senare i livet.

Det krävs omfattande stödåtgärder, särskilt i segregerade skolor där det inte talas så mycket svenska utanför undervisningen. Men de mänskliga och ekonomiska kostnaderna för att inte få stopp på utvecklingen är så mycket högre. Det är därför oroande att utvecklingen entydigt verkar gå i en riktning.

Vid alla internationella skoljämförelser är det svårt att undvika det lysande exemplet Finland. Där går det tio sökande på varje utbildningsplats på lärarutbildningarna, i Sverige är det lite drygt en sökande till varje plats. Det är en slående bild av statusen hos den svenska skolan.

Försöket med mentorer för nyutexaminerade lärare i Borås (BT 18/11) kan bidra till förändring. Åtgärder för att höja lärarnas status (lön, behörighet, legitimation) är förstås viktiga, men liksom för läkarna måste också lämpligheten testas. Mentorerna är ingen snabbfix men väl en liten pusselbit mot en bättre skola.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.