GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Anela Murguz: Lärarbristen kommer ta lång tid att lösa

Lärarbristen är en konsekvens av att lärares roll i klassrummet länge har underskattats.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 21 juli 2022
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Inte konstigt att lärarbristen är stor i dag med tanke på att läraren har underskattats länge i klassrummet.
Inte konstigt att lärarbristen är stor i dag med tanke på att läraren har underskattats länge i klassrummet.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den som vill bli lärare får räkna med många olika arbetsuppgifter. Förutom att lära ut eleverna ny kunskap ska man även sköta en hel del administration, finnas där för barnen, hantera konflikter och ha kontakt med elevhälsan, vårdnadshavare och andra viktiga aktörer i samhället.

Man är mycket mer än bara någon som lär ut nya saker som är nyttiga att ha med sig in i vuxenlivet. Och på ett sätt är det bra. Yrket blir mångfacetterat och kan locka till sig olika typer av människor. Men det är ett problem att allt mindre handlar om läraryrkets kärna – att förmedla kunskap, samtidigt som kringuppgifterna blir fler och fler.

Det är ett resultat av de tankeströmningar som influerat svensk skola och som så småningom förändrat synen på lärarens roll i klassrummet. Runt 1950-talet började tanken om att skolan ska nå till alla samhällsgrupper formeras. Problemet var bara att man gjorde det med utgångspunkt i att skolan då behöver vara antielitistisk. Alltså behöver hierarkierna suddas ut och kunskap inhämtas på nya sätt.

”Det är inte konstigt att många drar sig för att utbilda sig till lärare om förutsättningarna ser ut på detta vis.”

Detta banade väg för en konstruktivistisk kunskapssyn där lärarens roll snarare blev att handleda eleverna genom en rad aktiviteter som senare skulle mynna ut i kunskap. Än i dag betonar läroplanerna argumentations- och analysförmågor, vilket förvisso är viktiga förmågor. Men den som inte har en stabil grund att stå på, i form av gedigna bas- och faktakunskaper, kommer ha väldigt svårt att dra slutsatser.

När man läser om att det i Borås råder brist på behöriga lärare bör det ses som en konsekvens av alla politiska experiment av svensk skola, stora politiska reformer som till exempel kommunaliseringen av svensk skola inkluderat. Förra veckan rapporterade BT (12/7) att omkring 30 procent av alla grundskolelärare saknar behörighet. Vissa skolor sticker ut, som till exempel Borås kristna skola där bara 23 procent är behöriga lärare.

Läget är något bättre, men knappast imponerande, på de kommunala skolorna. Dalsjöskolan, Daltorpskolan F-6 Kronäng 2, Sandgärdskolan, Hestra Midgårdskolan, Viskaforsskolan och Svedjeskolan har också låg lärarbehörighet. Där är omkring hälften av lärarna obehöriga, vilket i förlängningen är bekymmersamt för undervisningens kvalitet.

Arbetsmiljön är också generellt sett tuffare för lärare. Sjukskrivningarna brukar vara högre, arbetsrelaterad stress vanligare och det finns en utbredd problematik med hot och våld mot lärare, där en av fyra grundskollärare uppger att de utsatts för våld eller hot om våld det senaste året. Dessutom har läraryrket länge tampats med låg status och dålig löneutveckling. Det är inte konstigt att många drar sig för att utbilda sig till lärare om förutsättningarna ser ut på detta vis.

Vill man ha fler lärare i samhället måste man inse värdet av dem – inte bara genom det lönekuvert som skickas ut månadsvis, utan också genom vilken respekt yrkesgruppen möts av i sitt dagliga arbete.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.