GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Lägre ingångslöner kan bryta utanförskapet

Mer än var femte utomeuropeisk invandrare saknar jobb. Det måste inte vara så.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledare • Publicerad onsdag 18:00
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Lägre ingångslöner kan ge lägre arbetslöshet.
Lägre ingångslöner kan ge lägre arbetslöshet.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Få politiska områden väcker lika mycket känslor och åsikter som integration. Ofta blandas integrationsfrågan – alltså hur utrikesfödda ska etablera sig och känna sig som hemma i Sverige – ihop med migrationen, det vill säga på vilka grunder och hur många människor som ska få uppehållstillstånd.

Det är olyckligt. Den främsta orsaken till det är att debatten blir spretig med alltför lite fokus på hur nyanlända ska bli en del av samhället där de kan försörja sig själva och bidra till den gemensamma välfärden.

Därför kommer en ny rapport om invandrares väg in på arbetsmarknaden lägligt. Den heter Integrating immigrants into the Nordic labour markets – the impact of the Covid-19 pandemic och har tagits fram av forskarna Nora Sánchez Gassen, Rolf Elmér och Per Skedinger. På DN Debatt (12/10) uppmärksammar de rapportens viktigaste budskap, att lägre ingångslöner initialt kan hjälpa utrikesfödda att få in en fot på arbetsmarknaden.

För det är ju framför allt det där första jobbet det handlar om. Den vetskapen är inte ny. Vi minns till exempel hur Anna Kinberg Batra (M) för några år sedan upprepade begreppet som ett mantra.

Det borde fler göra i dag. Tyvärr har pandemin spätt på en redan tidigare oroväckande trend att personer födda utanför Europa har svårt att få jobb. De tre rapportförfattarna lyfter att arbetslösheten inom denna grupp har hamnat på rekordnivån 22 procent. Det är högst i Norden. I Sverige har långtidsarbetslösheten stigit successivt för att landa på närmare 200 000 personer. Häromdagen kom visserligen den glädjande nyheten att långtidsarbetslösheten inte längre stiger (SR 12/10), men omedelbara åtgärder behövs om inte det befintliga utanförskapet ska cementeras.

”Om arbetsgivare ska välja att satsa på en person som är relativt ny i Sverige behövs i många fall ytterligare åtgärder. Hit hör bland annat lägre kostnader.”
Kajsa Kettil

Socialdemokratins svar på arbetslöshet brukar vara utbildning. Senast i söndagens partiledardebatt betonade statsminister Stefan Löfven att ”Utbildning utbildning utbildning är det som gäller”, detta i en duell om jobben med Ulf Kristersson (M). När Kristersson poängterade att det inte räcker med lite utbildning, kontrade Löfven: ”Lite utbildning, jag pratar om mycket utbildning.”

Där ser vi dessvärre en delförklaring till den höga tröskeln till arbetsmarknaden. Naturligtvis behövs utbildning, men det räcker inte. Om arbetsgivare ska välja att satsa på en person som är relativt ny i Sverige behövs i många fall ytterligare åtgärder. Hit hör bland annat lägre kostnader. Med tanke på att utomeuropeiska invandrare generellt har lägre utbildning än inrikesfödda, söker de främst lågkvalificerade jobb. Och dessa tjänster finns inte i överflöd. Redan före pandemin väntades ett överskott på arbetskraft fram till 2024 inom just yrken utan krav på särskild yrkesutbildning. Sánchez Gassen, Elmér och Skedinger spår därför att det kommer att bli hård konkurrens om dessa jobb när ekonomin nu återhämtar sig.

I det läget skulle en satsning på lägre ingångslöner kunna få effekt, detta förutsatt att de gäller vid nya jobb som alltså inte redan finns. Tanken är inte att den lönenivån ska vara för evigt, tvärtom kan förbättrade språkkunskaper och bättre kompetens med tiden leda till högre lön och mer kvalificerade jobb.

Men innan de når dit behövs stöd. Förutom den lägre kostnaden för arbetsgivaren föreslås ett riktat skatteavdrag som ger den anställde mer pengar i plånboken. Se där ett upplägg där den enskilde kan försörja sig själv, företagen får värdefull arbetskraft och staten får in i stället för att betala ut skattekronor.

Återstår att se vilket motto väljarna föredrar; det som begränsar sig till främst utbildning eller det som belyser vägen till riktiga jobb.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.