Anela Murguz: L:s coronakritik imponerar inte
Under rubriken Vi låter vinterkräksjuka inskränka demokratin frågade sig Aftonbladets Oisín Cantwell när politiken ska handla om att stärka sjukvårdens kapacitet snarare än att inskränka människors liv. Detta apropå de nya restriktioner som regeringen och Folkhälsomyndigheten införde den 12 januari.
Texten, eller snarare det stora genomslag den fått på sociala medier, ramar in den trötthet på restriktioner som verkar finnas. Enligt en färsk Novusundersökning är var fjärde svensk av uppfattningen att restriktionerna är för hårda (SVT 19/1). Nästan varannan tycker att de är på rätt nivå. Sedan tidigare har borgerliga opinionsbildare kritiserat såväl vaccinpass som fortsatta restriktioner.
Tidigare i vintras skrev exempelvis Svend Dahl, statsvetare och chefredaktör på tankesmedjan Timbros nättidning Smedjan, att det inte går ”att undvika tanken att en och annan politiker ser fortsatt virusrädsla och krisstämning som ett sätt att framstå som stark och handlingskraftig – och därmed värd att bli omvald” (Smedjan 9/12 2021).
”I opinionsmätning efter opinionsmätning har L haft svårt att nå över riksdagsspärren. De hänger således löst inför det kommande valet och har ingenting att förlora på att prova något som inget annat parti hittills har gjort.”
Hans poäng är att covid-19 inte längre utgör ett så stort hot som många befarade vid pandemins start, och att restriktionerna därför har spelat ur sin roll. Men den beskrivning som Dahl ger passar snarare bättre in på den opposition som fått för sig att nu kritisera regeringen för att göra ”för mycket”.
Det är till exempel inte en slump att just Liberalerna gått hårdast mot regeringen i frågan. Under onsdagen röstade partiet nej till att förlänga pandemilagen medan övriga oppositionspartier ville att pandemilagen förlängs med två månader istället för fyra. Ett beslut som till och med SD-ledaren Jimmie Åkesson, som själv framfört kritik mot hur regeringen tillämpar pandemilagen, kallade det för ogenomtänkt under förra veckans partiledardebatt i riksdagen.
I opinionsmätning efter opinionsmätning har L haft svårt att nå över riksdagsspärren. De hänger således löst inför valet och har ingenting att förlora på att gå ett steg längre än övriga oppositionspartier när det gäller att motsätta sig restriktionerna för att de skulle vara för långtgående. Men ett liknande skifte märks även hos M, C och framförallt SD som intagit en alltmer kritisk ståndpunkt vad gäller behovet av fortsatta restriktioner.
Frågan är bara vad den allt mer högljudda och kritiska oppositionen tänker göra den dag då Coronakommissionen presenterar sin slutrapport. I de två delbetänkandena hittills har kritiken knappast handlat om att de åtgärder som vidtagits av regeringen skulle ha varit för långtgående och inskränkande. Tvärtom har kritiken varit att åtgärderna vidtagits för sent, och att vissa av dem till och med varit otillräckliga.
Det är således inte särskilt svårt att klura ut vilka slutsatser som slutrapporten kommer landa i. Men L kommer knappast kunna ställa de frågor som behöver ställas med trovärdigheten i behåll. Det bör de andra oppositionspartierna ha i åtanke nu när fler fått för sig att det kanske rent opinionsmässigt är mer gynnsamt att springa på en annan boll.
Det finns mycket att kritisera regeringen för när det gäller pandemihanteringen. Men det är ohederligt att tro att restriktioner införts för skojs skull.
