Jesper Strömbäck: Kunskapsmotstånd är något annat än okunskap
Enligt en ny rapport från FN har temperaturen i Europa ökat mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste 30 åren (DN 2/11). Forskningen visar entydigt att den främsta förklaringen till den globala uppvärmningen är mänskliga aktiviteter. Ändå kommer en del människor fortsätta förneka eller förminska klimatförändringarna.
Jesper Strömbäck
är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.
Detta kan ses som ett paradexempel på kunskapsmotstånd. I en snäv mening handlar kunskapsmotstånd om ett irrationellt tänkande där man inte tar hänsyn till vad forskning och annan evidens visar när det gäller hur verkligheten är beskaffad. Man tror det man vill tro snarare än det som det finns starka skäl att tro på. I en vidare mening handlar det också om selektiv exponering, det vill säga att man söker sig till informationskällor som kan antas bekräfta de verklighetsuppfattningar man redan har och att man undviker informationskällor som antas utmana dem.
Kunskapsmotstånd är därmed inte samma sak som att vara okunnig. Okunskap kan botas med mer och korrekt information, men eftersom kunskapsmotstånd handlar om att slå ifrån sig information som strider mot de egna verklighetsuppfattningarna hjälper inte mer information mot kunskapsmotstånd. Viktigt är också att motståndet mot kunskap ofta är omedvetet. Man kan mycket väl uppfatta sig själv som rationell och insatt i en fråga, samtidigt som ens tänkande präglas av kunskapsmotstånd.
Detta är ett viktigt skäl till att det oftast är svårt att överbrygga kunskapsmotstånd, hur mycket man än hänvisar till forskning och annan evidens. Självinsikten saknas, samtidigt som ifrågasättanden väcker den psykologiska instinkten att fly eller fäkta. Man kan fly genom att undvika diskussion eller gå till motattack.
Ett annat skäl är att i de flesta frågor saknar människor tillräckliga kunskaper för att bedöma vad evidens visar och hur stark evidensen är för olika ståndpunkter. Det är särskilt problematiskt i situationer där forskning visar en sak samtidigt som självutnämnda så kallade experter och vetenskapsförnekare för fram argument som kan framstå som övertygande för icke-experter. Då krävs en större ansträngning för att ta reda på vilken ståndpunkt det finns starkast stöd för – eller att man litar på vad verkligt insatta forskare och experter säger.
”Det finns med andra ord flera skäl att känna sig pessimistisk inför möjligheterna att övervinna kunskapsmotstånd.”Jesper Strömbäck
Samtidigt visar studier att människor tenderar att uppfatta information som bekräftar de egna verklighetsuppfattningarna som mer trovärdig – just därför att den bekräftar de egna verklighetsuppfattningarna. På samma sätt har vi en tendens att uppfatta personer som bekräftar våra verklighetsuppfattningar som mer trovärdiga än de som utmanar dem.
Det finns med andra ord flera skäl att känna sig pessimistisk inför möjligheterna att övervinna kunskapsmotstånd. Det gäller särskilt i en tid när vissa politiker också tycks kunskapsresistenta och återkommande sprider falsk och missvisande information. Varje gång de bortser från evidens och sprider falsk och missvisande information underblåser de kunskapsmotstånd och gör sig till en del av problemet.
Men förr eller senare slår verkligheten tillbaka. Bara under förra året beräknas extrema väderhändelser – vilka blir vanligare på grund av klimatförändringarna – bara i Europa ha orsakat nästan 300 dödsfall, påverkat mer än en halv miljon människor, och orsakat skador för minst 500 miljarder kronor. Genom att bli bättre på att bekämpa kunskapsmotstånd – hos oss själva och andra – idag skulle vi kunna spara mycket lidande och kostnader imorgon.
