Kronorna rullar fel väg

När Riksrevisionen ryter ifrån finns det all anledning att lyssna. Den oberoende granskande myndigheten har en mycket viktig funktion som vakthund gentemot skatteslösande myndigheter.

Ledare • Publicerad 21 december 2011

I en ny rapport kritiseras effekterna av medfinansiering vid infrastruktursatsningar mellan staten å ena sidan och kommuner, region och företag å den andra.

Regeringens intention var att det kommunala åtagandet skulle vara frivilligt. Det praktiska utfallet har blivit något helt annat. På grund av otydliga signaler från Vägverket och Banverket har många kommuner tolkat det som om medfinansieringen ger förtur i den långa kön av väg- och järnvägsprojekt. Men vad händer med frivilligheten när avsaknaden av medfinansiering leder till att vägbreddningen eller tunneln inte blir av?

På GP-debatt (20/12) tar riksrevisor Claes Norgren upp det västsvenska infrastrukturpaketet som inte bara är en onödigt dyr lösning, utan som dessutom tvingat fram en trängselavgift i Sveriges andra stad för att klara finansieringen.

På senare år har kostbara stora projekt fått förtur framför mindre satsningar som medborgarna skulle ha betydligt större nytta av, inte minst i Västsverige. Jämför Götatunneln i Göteborg med den länge diskuterade breddningen av vägen mellan Rångedalamotet och Ulricehamn som aldrig verkar bli verklighet.

Man undrar hur finansminister Anders Borg reagerar inför felprioriteringarna med skattebetalarnas pengar på statlig och kommunal nivå?

Trycket på nya finansiella lösningar är ett resultat av den ständiga statliga underfinansieringen av väg och järnväg. För kommunpolitiker som väntar på att myndigheterna ska rikta sökarljuset mot just deras nedgångna vägsträcka samtidigt som de pressas av invånarna, innebar medfinansieringen en välkommen ventil.

Sveriges infrastruktursatsningar tillhör de lägsta i EU, trots att vi är ett ovanligt glesbefolkat land. Samtidigt utmärker vi oss genom ett ovanligt högt skattetryck och bensinskatterna är höga. Skatten på drivmedel inbringar nästan 40 miljarder kronor per år till staten.

Det borde alltså inte saknas medel för att rusta upp vårt slitna vägnät och undermåliga järnvägar. Att pengarna dessutom används fel bättrar inte på sakernas tillstånd.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.