Annons

Kortare lov ger mer tid till kunskap

Tre terminer istället för två – är det rätt väg för att ge eleverna mer tid i skolan?
Ledare • Publicerad 28 januari 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Mer tid i klassrummet eller längre sommarlov? Inte bara en samvetsfråga.
Mer tid i klassrummet eller längre sommarlov? Inte bara en samvetsfråga.Foto: Alexander Olivera/TT

Sommarlov är härligt, men hämmar dessvärre inlärning. De som påverkas särskilt negativt av långa sommarlov är barn med lågutbildade föräldrar, och många länder har därför ett kontinuerligt system med tre terminer i stället. Något som även Sverige borde utvärdera med tanke på att den svenska skolan inte förmår att kompensera för de skillnader som finns mellan elever.

Som namnet antyder innebär ett treterminssystem att skolans läsår är uppdelad i tre terminer i stället för dagens två. Sommarlovet hade därför varit kortare till förmån för lite längre höst- och sportlov. Dessutom hade studiedagarna som sammanfaller lite då och då varit ett minne blott.

Annons

Treterminssystemet finns redan på Amerikanska gymnasiet i Göteborg. Nu vill Malmö stad testa ett liknande system. I dagarna kommer kommunen att lämna in en ansökan till regeringen i hopp om att få prova modellen under en försöksperiod. Det finns goda skäl för övriga landet att hålla ögonen på Malmö för att se om inte denna modell är något som borde bli rikstäckande. Inte minst med tanke på att dagens system med två terminer och långa uppehåll emellan gör mer skada än nytta för eleverna.

Redan för ett par år sedan kom rapporter som pekade på att barns socioekonomiska status får allt större betydelse för hur barnen presterar i skolan. När PISA 2018 presenterades förra månaden visade det sig att den svenska skolan särskilt brast i sitt kompenserande uppdrag. De förbättrade skolresultaten till trots. När skolan inte lyckas kompensera för elevernas olika socioekonomiska bakgrunder tvingas deras öden dessvärre att avgöras av föräldrarnas utbildningsnivå.

Samtidigt kommer inte resurssvaga elevers skolsituation att stå och falla med antalet terminer under ett läsår. Det som till syvende och sist gör störst skillnad för denna grupp elever är innehållet i undervisningen som under flera decennier lagt större vikt vid att eleverna på egen hand ska artikulera sig fram till kunskap medan läraren agerar som en handledare vid sidan om. Detta i stället för att ge lärare och annan skolpersonal den auktoritet som krävs för att de ska kunna leda eleverna till kunskap. Traditionella undervisningsmetoder kombinerat med en kunskapssyn som betonar faktakunskaper gynnar alla elever, och då särskilt de elever som kommer från hem där antalet böcker i bokhyllan är få, eller i den mån bokhyllor överhuvudtaget finns.

Ett kontinuerligt läsårssystemet är en viktig pusselbit i att göra den svenska skolan mer kompenserande. Men om skolan även fortsättningsvis låter lärare förbli passiva handledare och fakta ses som förlegat riskerar systemfrågan om terminer att bara skrapa på ytan.

Annons
Annons
Annons
Annons