Anela Murguz: Konsumtionshetsen är värre än partyknarket
För några år sedan var det inne att häckla folk som handlade på Black Friday-rea. Att människor passade på att handla för en billigare peng – under en helg som dessutom var direkt hämtad från USA – sågs som det yttersta beviset för hur långt materialismen hade gått i samhället. Dessutom trodde man sig göra klimatet en tjänst genom att ifrågasätta konsumtion på det viset.
Men det var något som skavde. För den ensamstående mamman eller den arbetslösa pappan betyder de röda prislapparna många gånger att man kan köpa sina barn en ny jacka eller nya skor inför vintern som kommer. Och parallellt med häxjakten på människor som handlar på erbjudanden och rabatter har konsumtionslånen blivit ett växande bekymmer för svenska hushåll.
På tio år har svenskarnas skulder i konsumtionslån ökat med över 80 procent. Särskilt problematiskt är det bland unga där antalet skuldsatta ökade med 500 procent de första åren efter gymnasiet, vilket Dagens Industri rapporterade om i våras.
Därtill kom Konsumentverket med en undersökning i förra veckan som visade att okunskapen är stor när det gäller att handla på kredit. Många förstår inte att man handlar för lånade pengar när man köper varor på delbetalning eller skjuter upp betalningen. Därtill varnar myndigheten för att beteendet – att vardagskonsumera på kredit – blivit alltmer normaliserat.
”Denna starka materialism som präglar dagens unga ska inte underskattas när det kommer till Sveriges problem med gängkriminalitet.”Anela Murguz
Och inte undra på att det har blivit så. En rapport av Ungdomsbarometern från tidigare i år visar att konsumtion och pengar har blivit allt viktigare för unga i åldrarna 15-24 år. Nära hälften av dem anger att ”tjäna pengar” är viktigast just nu. Det är inte en slump för en generation som har matats med föreställningen att ingenting kan stå i vägen för dem att förverkliga sig själva.
På sociala medier och i populärkulturen framstår inte sällan lyxkonsumtionen som vägen till självförverkligande. Jag gillar att ha mina pengar hängandes där jag kan se dem – i garderoben, som karaktären Carrie Bradshaw, sinnebilden av en stark och självständig kvinna, säger i tv-serien Sex and the City.
Denna starka materialism som präglar dagens unga ska inte underskattas när det kommer till Sveriges problem med gängkriminalitet. Mycket tyder på att utvecklingen drivs på av lyxkonsumtion och jakt på status, utan att det för den delen utgör hela förklaringen. Men Nordiska kompaniet, NK:s beslut att inte ta emot kontanter är det mest illustrerande exemplet på att lyxkonsumtionen spelar en viktig roll i sammanhanget. Detta efter att varuhuset figurerat i förundersökningar när minderåriga mordmisstänkta gått raka vägen till lyxvaruhuset för att spendera sina brottspengar på märkeskepsar och väskor.
Det senaste året har medel- och överklassens drogkonsumtion med rätta hamnat i blickfånget och kritiserats för att bidra till gängens ekonomi. Men frågan är om inte lyxkonsumtionen är värre. För som konsumtionsforskarna Emma Lindblad och Katarina Graffman skriver i en debattartikel i Göteborgs-Posten (26/10) är det relativt få som ägnar sig åt droger. Desto fler bidrar till att upprätthålla status och normer genom våra konsumtionsmönster.
Och när dessa mönster leder till att unga skuldsätter sig, och somliga av dem till och med lockas in i kriminalitet, måste vi fråga oss om vår höga grad av tillväxt har varit värt det.
