Johansson: Miljonprogrammens misstag upprepas

Ledare Artikeln publicerades
Överallt finns städer och förorter där miljonprogrammen gör sig påminda. Upprepa inte misstagen - bygg i den arkitektur människor efterfrågar istället.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Överallt finns städer och förorter där miljonprogrammen gör sig påminda. Upprepa inte misstagen - bygg i den arkitektur människor efterfrågar istället.

Kommunpolitiker måste sluta upprepa miljonprogrammens misstag med modernistiska skolådor till hus och börja bygga den typ av bostäder människor efterfrågar. Då skulle både städerna bli finare och invånarna mer nöjda.

Det finns två grundläggande strategier för den som strävar efter att skapa jämlikhet. Den ena går ut på att verka för att alla ska få det lika bra, den andra går ut på att verka för att alla ska få det lika dåligt. Eftersom den sistnämnda strategin är enklare att omsätta i praktiken är det också den väg politiker oftast slår in på när jämlikhet förs upp på den politiska agendan. De socialistiska samhällsexperimenten erbjuder en lång rad historiska exempel för den som vill förkovra sig i mekanismen.

Tyvärr är det samma synsätt som präglar den svenska bostadspolitiken. Trots att det är väl känt vilken typ av boendemiljöer människor uppskattar och efterfrågar (strävar) verkar svenska beslutsfattare för rakt motsatt resultat. Frågan är dessutom angelägen, eftersom det just nu byggs mer än någonsin tidigare i många svenska städer.

De boendemiljöer vi och framtida generationer skall leva i formas alltså här och nu, framför våra ögon. Men trots att vi vet vad människor tycker om och hur de vill bo, och även hur de inte vill bo, är det framförallt den typ av bostäder som inte efterfrågas som byggs, medan de bostäder människor vill ha blir än mer av en exklusiv lyx för det fåtal som har råd.

Enligt Boverket vill den största gruppen bo i småhus, det vill säga villa. Trots detta är småhus den boendeform som prioriteras minst när nya bostäder planeras. Det handlar inte om markbrist. Andelen småhus av nya bostäder som byggs är högre i betydligt mer tättbefolkade länder som Danmark och Belgien.

Den typ av boendemiljö som den näst största gruppen efterfrågar är lägenhet i innerstad, det vill säga den blandade kvartersstad som i praktiken slutade att byggas i och med modernismens genombrott. Vad som däremot inte efterfrågas i någon större utsträckning är lägenheter i flerfamiljshus i förortsmiljö av modernistisk typ. Gissa vad våra politiker prioriterar? En stor majoritet vill också äga sina bostäder, likväl prioriterar våra politiker att bygga hyresrätter, den minst efterfrågade boendeformen.

Det rimliga vore förstås att bygga täta, traditionella stadskärnor av innerstadstyp, som människor uppskattar, gärna också i den traditionella arkitektur som en förkrossande majoritet vill se omkring sig, omgivna av trädgårdsstäder med småhus som de allra flesta vill bo i. Det skulle inte bara skapa trevligare städer, det skulle på sikt sänka priset på det befintliga beståndet och göra attraktiva boendemiljöer tillgängliga för fler än de riktigt välbeställda.

I stället upprepas i dag miljonprogrammets alla misstag, med väl känt resultat: sterila, funktionsseparerade bostadsområden i kantig, människofientlig arkitektur. För kommunpolitiker kan det vara värt att fundera över vilken typ av kommuner det gick bra för, de som byggde de boendemiljöer människor efterfrågade, eller de som lyssnade på arkitekterna och de modernistiska samhällsplanerarna.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.