Kajsa Kettil: Klokt att slopa förskoleklass och låta sexåringar läsa, skriva och räkna mer
Tanken med förskoleklass är god: Den ska fungera som en mjuk övergång för sexåringar från förskola till skola. Undervisningen sker i klassrum i stället för typiska förskoleavdelningar, men miljön präglas mer av lek och utforskande än av bänkar i raka rader med en kateder längst fram. I praktiken har glappet mellan de olika verksamheterna minskat, till stor del tack vare att förskolans uppdrag har gått från att passa till att utbilda barn under lekfulla former. Tyvärr får förskolläraryrket sällan det erkännande och den uppskattning det förtjänar, men många småbarnsföräldrar ser och imponeras över hur barnen suger i sig kunskaper när pedagogerna utformar lärandet som en lek.
Förskoleklass har funnits sedan 1998, och 2018 blev den obligatorisk. Det var ett viktigt steg som gav barnen möjlighet att lära sig läsa, skriva och räkna tidigare. Det gynnar alla barn, men särskilt barn som växer upp i familjer där det inte talas svenska. Dock har det visat sig att kvaliteten skiljer sig åt för mycket mellan olika kommuner. Det är också en av anledningarna till att det under några år har diskuterats om förskoleklass borde göras om till årskurs ett.
”Det är ingen quick-fix, och sker bäst om skolan och hemmen samarbetar.”
Frågan utreddes av den S-ledda regeringen, men det ser ut att bli Tidöpartierna som kommer till skott. Enligt Ekot (17/9) innehåller höstbudgeten, som presenteras i sin helhet på torsdagen, en skolnyhet som rör framtidens sexåringar. Enligt Ekot vill regeringen och SD införa en tioårig grundskola, vilket innebär att förskoleklass blir årskurs ett. Om förändringen genomförs som planerat om fyra år blir alltså årskullen född 2022 den första att börja ettan som sexåringar.
Tanken är att det ska bli ännu mer fokus på svenska och matematik. Det är en klok prioritering, för det kan knappast ha undgått någon att svenska elever har halkat efter när det gäller bland annat läsförståelse. Det går att rada upp många oroande fakta; ett av dessa är att den senaste Pisa-undersökningen visade att var fjärde 15-åring på grund av bristande läsförmåga inte förstår relativt enkla texter. Även om de kan sätta ihop bokstäver till ord och ord till meningar saknar de förmågan att tillgodogöra sig textens innehåll.
För att rusta dagens barn inför vuxenlivet måste de på gruppnivå bli bättre på skolans kärnämnen. Det är ingen quick-fix, och sker bäst om skolan och hemmen samarbetar. Här kan exempelvis Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer för skärmtid inspirera både skolpersonal och föräldrar att ge barnen en mer analog vardag med papper, penna och rörelse. En annan insats vore att låta fler vuxna i klassrummet främja studiero och inlärning.
Att låta sexåringar börja första klass i stället för förskoleklass kan – rätt utformat – vara ytterligare ett sätt att ge våra barn bästa möjliga start på sin skoltid och bästa möjliga förutsättningar för en framtid där de kan utforma sitt liv utan att begränsas av bristande kunskaper och ofullständiga betyg.
Det vinner varje barn och ung vuxen på, men även samhället som är beroende av kompetenta medborgare.
