Karlsbro: Sverige behöver hjälpa Europa
Vi står på randen av den värsta ekonomiska kris Europa upplevt sedan andra världskrigets slut. Hur snabbt vi återhämtar oss efter Covid-19 är nu helt beroende av hur väl EU:s medlemsländer samarbetar. Därför är det med oro jag ser att den svenska regeringen i förhandlingarna om både om EU:s långtidsbudget och nu också om återhämtningspaket står på sidlinjen med låg kompromissvilja.
Karin Karlsbro
är Europaparlamentariker för Liberalerna, som ingår i partigruppen Renew Europe.
Regeringen verkar mena att det som sker i Europa inte påverkar oss. Jag vet inte riktigt vad regeringens långsiktiga plan är. I sin iver att bevisa att de minsann kan säga nej till Bryssel, verkar de missa vad som är ytterst är bäst för Sverige. Men en sak vet jag - om inte EU:s medlemsländer visar solidaritet med varandra är det bara en tidsfråga innan andra aktörer kliver in och fyller tomrummet.
EU:s återhämtningspaket borde jämföras med Marshallplanen, det vill säga USA:s stöd till återuppbyggnaden av Europa efter andra världskriget. Marshallplanen kostade förstås USA mycket pengar initialt, men var allt annat än en ren solidaritetshandling. USA skapade med planen ett köpstarkt Europa som var avgörande även för USA:s ekonomi. Samtidigt fick USA en politiskt nära allierad och man undvek att Västeuropa föll under Sovjetisk kontroll. Detta borde regeringen ha i åtanke. För att hindra aggressiva uppköp från ett expansivt Kina måste vi krasst vara med och se till att kinesiska pengar inte blir avgörande för att återstarta Europa.
Därtill är Sveriges ekonomi beroende av Europas ekonomi. Två tredjedelar av vår import och 60 procent av vår export går till EU. Omkring 700.000 jobb i Sverige är direkt beroende av EU:s inre marknad. En relativt snabb återhämtning, utan bestående hög arbetslöshet, är avgörande även för vår återhämtning. Att vår socialdemokratiska regering i detta läge väljer att säga blankt nej till EU- kommissionens krispaket är lika oansvarigt som ostrategiskt.
”I takt med återhämtningen måste ekonomiska reformer för tillväxt ske. Men ska det bli så måste Sverige komma med i matchen och ta en aktiv roll EU:s återhämtning.”
Visst kan det på kort sikt kännas avigt att Sverige som har lång historia av ansvarsfull finanspolitik ska betala till länder som inte har haft det på samma sätt. Det är olyckligt att några av de länder som drabbats hårt av Covid-19 också är de som under lång tid haft för höga statsskulder. Vi kan önska att läget varit ett annat, men det får inte grumla vår syn om vad som de facto är bäst på lång sikt. Insikten om krisens magnitud och vad som är bäst för Tyskland har fått Angela Merkel att svänga till förmån för en gemensam storsatsning som innehåller bidrag med krav på strukturella reformer. När ska Sverige göra detsamma?
EU är ingen bankomat och självklart ska EU:s stödpaket ges med mycket strikta krav. I takt med återhämtningen måste ekonomiska reformer för tillväxt ske. Men ska det bli så måste Sverige komma med i matchen och ta en aktiv roll EU:s återhämtning. Och biter inte argumentet om solidaritet låt oss tänka vad alternativet är - om inte vi hjälper varandra i Europa, kommer någon annan med mindre rent mjöl i påsen garanterat att göra det.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.