Karlsbro: Länge leve frihandel – på hållbara villkor

Mitt Europa Artikeln publicerades
Malmströms sista framgång som EU-kommissionär – det handelsavtal mellan EU och Vietnam som undertecknades i Hanoi sommaren 2019. I förra veckan röstade EU-parlamentet för att godkänna avtalet.
Foto: /TT
Malmströms sista framgång som EU-kommissionär – det handelsavtal mellan EU och Vietnam som undertecknades i Hanoi sommaren 2019. I förra veckan röstade EU-parlamentet för att godkänna avtalet.

Det var när människan började byta grejer med varandra som vår planet blev en bättre plats att leva på. Handel har gjort Sverige rikt. Handel har gjort Europa starkt. Handel bekämpar fattigdom och skapar jobb. Handel har gjort oss och fortsätter göra oss rikare och friare.

Handel skapar dessutom fred. Låt oss aldrig glömma bort att handel mellan Europas länder var det som till slut fick ett krigshärjat Europa att läka ihop. Fortfarande är det handeln som driver EU framåt med gemensamma regler för konsumenter och miljö. EU som handelspartner är dessutom en global aktör att räkna med.

Men ta inte frihandeln för given. Idag byggs nya murar. Storbritannien lämnar EU gränsstationer byggs upp. USA:s president sätter Amerika först. Kina som är en kommersiell stormakt pumpar in statligt stöd till sina egna företag och sätter därmed den globala konkurrensen ur spel. Världshandelsorganisationen WTO skakas av problem och handelskrig hotar runt hörnet.

I fonden av detta fattades, utifrån liberalt perspektiv, ett glädjande beslut i Europaparlamentet i veckan som gick. En klar majoritet ställde sig nämligen bakom det frihandelsavtal mellan EU och Vietnam som förra handelskommissionären, Liberalernas Cecilia Malmströms förhandlade fram.

Vietnam är en av Asiens snabbt växande ekonomier med en befolkning på över 90 miljoner. Med avtalet blir handels friare och kan ske smidigare. Tullarna försvinner i princip och byråkratiska gränshinder skrotas, vilket gynnar båda parter. Men förutom det tar avtalet sikte på att förbättra situationen för både människor och miljö. Europaparlamentet hade inte godkänt avtalet med mindre än ömsesidig respekt för det globala Parisavtalet för att rädda klimatet. Vi hade inte heller ställt oss bakom beslutet om det inte varit tydligt när det gäller arbetstagares rättigheter. När EU inledde förhandlingarna 2012 gjorde man klart att det måste ske en förändring. Idag kan vi konstatera att Vietnam ställt sig bakom sex av åtta av de viktigaste internationella konventionerna om arbetstagares rättigheter och de två återstående är på väg att skrivas under. Det har lett till att barnarbetet har minskat med över 40 procent.

Vietnam är alltjämt en kommunistisk enpartistat där miljöaktivister slängs i fängelse och frispråkiga journalister arresteras. Är det då rätt att sluta ett handelsavtal med ett sådant land? Ja, säger jag, särskilt efter att ha talat med en rad aktivister och organisationer på plats i Hanoi som uttryckte sin starka önskan om fördjupade relationer på samma sätt som de reformister jag mött inom ledningen.

En styrka med avtalet är att Europaparlamentet ställer krav på uppföljning där mänskliga fri- och rättigheter ska upp på bordet. Då ska människor från det som är ett embryo till civilsamhälle inkludera och på så sätt blir avtalet en plattform för demokratiutveckling.

Det Europaparlamentet manifesterade med beslutet var helt enkelt att EU står upp för frihandel och demokratiska värderingar. Det gjorde säkert inte Kina särskilt nöjt och inte heller traditionalisterna inom det vietnamesiska kommunistpartiet som slåss för sin maktfullkomlighet.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade nej till frihandelsavtalet. Jag kan inte begripa varför de kämpar mot en politik för utveckling och regler som ger hållbarhet för människor och miljö. EU är redan Vietnams fjärde största handelspartner och handeln kommer fortsätta, med eller utan avtal. Om EU inte ställer krav och trycker på för mänskliga rättigheter, vem kommer då att göra det?

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.