Karlsbro: Det behövs ett Parisavtal för biologisk mångfald
Det är alltid speciellt första gången. Det kändes mycket högtidligt att som nyvald och folkvald få ta till debattera i Europaparlamentet. Mitt första tal höll jag i en debatt som handlade om bränderna i Amazonas, klimatkrisen och Europas handelsrelationer med Brasilien och resten av världen. Ämnen som engagerar och som rymmer några av vår tids största utmaningar.
Idag står klimatet högt på agendan. Att radikalt minska utsläppen av koldioxid är nödvändigt. Men samtidigt som vi gör stora ansträngningar för att minska koldioxidutsläpp måste även arbetet för att skydda den biologiska mångfalden öka.
I kampen för att minska koldioxidutsläppen spelar skogar och hav en nyckelroll. De är viktiga kolsänkor som binder människans koldioxidutsläpp. Klimatpolitikens mål, ambitionerna för den biologiska mångfalden och kampen mot avskogning måste helt enkelt hänga ihop. Robusta ekosystem är också en viktig komponent för att kunna hantera klimatförändringarnas konsekvenser i form av extremare väder.
Vi människor behöver biologisk mångfald för vår överlevnad. Vi är beroende av naturens förmåga att förse oss med syre, vatten och mat. Fotosyntesen i de gröna växterna, insekternas träffsäkra pollinering av grödor är liksom markens förmåga att reglera och rena vatten grundläggande för vår existens. Biologisk mångfald handlar om variationen och rikedomen hos den myllrande väv som gör mänskligt liv på jorden möjligt. Varje art är en pusselbit i livets genetiska arkitektur.
Liberalerna gick till val på att EU ska vara världens främsta miljöorganisation. Globala utmaningar kräver ett starkt gränsöverskridande samarbete, både för att kunna sätta gemensamma mål och för att de länder som tar ansvar inte ska hamna i en sämre konkurrenssituation.
Ett annat vallöfte från Liberalerna var att jobba för att den biologiska mångfalden ska prioriteras högre i EU:s miljöarbete och att EU ska jobba för att motverka en alltför stor avskogning.
Nu kan jag konstatera att EU är på väg att bli just världens mest ambitiösa miljöorganisation. EU-kommissionens förslag till “The Green Deal” som debatterades i Europaparlamentet häromveckan är en historisk satsning med sikte på att göra Europa till världens första klimatneutrala världsdel senast 2050. EU är inte bara på god väg att ta på sig ledartröjan för att leva upp till det globala klimatavtalet, Parisavtalet, utan också när det gäller att påverka andra. I de handelsavtal som EU sluter med omvärlden väger ömsesidiga klimatåtaganden allt tyngre. Samtidigt ställde sig Europaparlamentet bakom kravet på rättsligt bindande globala krav, ett ”Parisavtal” för biologisk mångfald.
Nu ligger ett hårt arbete framför oss.
