Annons

Kända risker tvingar fram delat ansvar

Om riskerna med vissa besparingar är kända på förhand, torde det i år bli svårare för Borås stads ledande politiker att i efterhand hävda att det är nämnderna som enbart har ansvaret att prioritera.
Ledare • Publicerad 4 september 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Ansvaret för hur förskolans budget ska hanteras kan politiskt sett inte enbart vara en angelägenhet för förskolenämnden om konsekvenserna av ett ramtilldelningsbeslut är känt.
Ansvaret för hur förskolans budget ska hanteras kan politiskt sett inte enbart vara en angelägenhet för förskolenämnden om konsekvenserna av ett ramtilldelningsbeslut är känt.Foto: Janerik Henriksson/TT

Under de senaste månaderna har prognos efter prognos visat samma sak: Högkonjunkturen är över för den här gången. Sverige går mot sämre tider, med växande arbetslöshet och lägre tillväxt.

Erfarenheter från tidigare konjunkturförsämringar visar med eftertryck att det trots det goda förutsättningar inte går att lämna något åt slumpen. Sämre tider brukar betyda mindre skatteintäkter, minskade statsbidrag och därmed också åtstramning i välfärdsfabriken.

Annons

I det läget är planering och prioritering A och O. Den inställningen måste också gälla när landets 290 kommuner i dagarna förhandlar om sina budgetar.

Som BT:s reporter Erik Jullander berättar i onsdagens tidning, har tre fackförbund i Borås stad tillsammans med arbetsgivarsidan varit förutseende nog och gjort en riskanalys när det gäller effekterna av vad den minskade ramtilldelning med cirka 20 miljoner kronor innebär för förskolan.

40 tjänster mindre, med allt vad det innebär för barngruppernas storlek, barnens välmående och den pedagogiska verksamheten.

”Skulle det vara så att anpassningarna slår fullt ut så är jag orolig för förskolans framtid”, säger Tommi Wärme, ordförande för Lärarförbundet i Borås.

Först som sist, en riskanalys är och ska alltid vara välkommen. Syftet med den är alldeles uppenbart inte att ”måla fan på väggen”. Snarare handlar det om att i tid visa politikerna vilka värden som står på spel.

Årets förskoleverksamhet räddades till stor del av ett osedvanligt stort statsbidrag. Men redan i början av året såg läget riktigt ansträngt ut. Fler barn, högre kostnader för lokaler och en betydande svårighet att rekrytera personal fick molnen att hopa sig. Läget inför nästa budgetår kunde givetvis vara bättre.

I helgen tar det styrande mittensamarbetet in på internat för att prata ihop sig om budgeten. De som deltar vet med sig om att de måste förhålla sig kalla. Alla verksamheter vill ha mer, ingen vill skära ner, säga upp eller lägga ner. Och politiker är inte mer än människor. Det är roligare att kunna ”leverera” än att tvingas försvara svåra beslut.

För förskolans del finns en riskanalys på plats. Förutom att peka på konsekvenserna av vad en stram budgettilldelning kan innebära, pekar den också på de som ytterst bär ansvar för helheten. Enklare uttryckt: Om effekten av att minska ramarna med 20 miljoner kan bli att 40 tjänster försvinner, blir det politiskt svårsmält att hävda att det enbart är upp till förskolenämnden att prioritera.

Fler nämnder borde göra sina riskanalyser i förväg.

Mikael HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons