GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Stig Fredrikson: Kan vi hoppas på ett gott nytt utrikespolitiskt år?

På årets första dag hoppas säkert många av er att 2022 blir ett bättre år än 2021.
Stig Fredrikson
Gästkrönika • Publicerad 1 januari 2022
Stig Fredrikson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Under det nya året blir det extra spännande att följa om USA hittar tillbaka till demokratin, skriver krönikören Stig Fredrikson.
Under det nya året blir det extra spännande att följa om USA hittar tillbaka till demokratin, skriver krönikören Stig Fredrikson.Foto: Carolyn Kaster

Då handlar det kanske främst om pandemin. Att vi inte ska behöva uppleva ett tredje år med smitta och restriktioner är en nyårsönskan så god som någon.

Kan vi också hoppas på ett gott nytt utrikespolitiskt år? Tyvärr är utsikterna för det inte särskilt ljusa. I vårt eget närområde märks den ökade spänningen på gränsen mellan Ryssland och Ukraina genom att även det svenska försvaret höjer beredskapen.

Dagens krönikör

Stig Fredrikson

är före detta utrikeskorrespondent och utrikeskommentator för SVT.

Men det är inte bara risken för militära konflikter som ger upphov till dystra profetior inför det nya året. Mot slutet av det gamla året kom summeringar som visade att frihet, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter är på reträtt i världen. I stället rör sig allt fler länder i riktning mot mer auktoritära och odemokratiska styren.

Det Stockholmsbaserade demokrati-institutet Idea klassade i sin årsrapport för första gången USA som ett land där demokratin är på tillbakagång. Som exempel anfördes att mötesfriheten hotades under de antirasistiska demonstrationerna sommaren 2020, liksom naturligtvis Donald Trumps vägran att acceptera att han förlorade valet och försöken att sabotera valresultatet och bytet på presidentposten.

Men Idea tog även in tre EU-medlemmar bland de stater som är ”demokratier på tillbakagång”. Det var Polen, Ungern och Slovenien. I Ungern och Polen har regeringen sedan länge en konflikt med Bryssel om ökande statlig kontroll över rättsväsendet och medierna. I Slovenien hotas framför allt pressfriheten.

Enligt Idea har antalet demokratier på tillbakagång fördubblats de senaste tio åren. Sett till alla de 160 undersökta länderna är det för femte året i rad fler länder som går mot mer auktoritärt styre än som går mot demokratisering.

Den här dystra utvecklingen var också ämnet för president Joe Bidens digitala ”toppmöte för demokratin” i början av december. Det var ett toppmöte som gick nästan spårlöst förbi, men som ändå hade fler än 100 deltagarländer.

Att inte Ryssland och Kina var inbjudna var inte förvånande. Mer anmärkningsvärt var att USA-allierade som Egypten, Saudiarabien och Singapore inte heller hade fått någon inbjudan, inte heller två Nato-medlemmar, nämligen Turkiet och Ungern. Med det ville Bidenadministrationen markera sitt missnöje med tillståndet för demokratin i de här länderna. Samtidigt fick Washington kritik på hemmaplan för att länder som Filippinerna och Pakistan fick vara med. Där förekommer också grova brott mot de mänskliga rättigheterna.

”Sett till alla de 160 undersökta länderna är det för femte året i rad fler länder som går mot mer auktoritärt styre än som går mot demokratisering.”
Stig Fredrikson

För att möta kritiken om att USA inte har någon rätt att predika demokrati för andra länder när man överlämnade Afghanistan i talibanernas händer och säljer vapen till diktaturer, samtidigt som demokratin på hemmaplan sviktar betänkligt, tog Joe Biden självmant upp sitt eget land.

Han nämnde särskilt de lagar som republikanskt styrda delstater har antagit för att försvåra och inskränka rösträtten och utlovade förnyade ansträngningar ”för att underlätta, inte försvåra, för folk att rösta”.

Än så länge har USA:s styrelseskick överlevt attackerna mot den demokratiska ordningen. Men motståndarna har inte gett upp. Under det nya året blir det extra spännande att följa om USA hittar tillbaka till demokratin.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.