Kan Norge, kan Sverige

Men nu var det inte landets högsta beslutande församling man röstade till, valet gällde kommuner och fylken. För Norge har, till skillnad från Sverige, separata valdagar och det hålls val vart annat år.

I Sverige lär skilda valdagar dock inte bli verklighet inom en överskådlig framtid. Inte efter att 2008 års grundlagsutredning,med sju av åtta riksdagspartier representerade, inte kunde enas i frågan.

Det är synd. Med separata dagar förstärks fokus mot kommun- och landstingspolitikernas förmåga att hantera vården, skolan och omsorgen. Genom att slippa koncentrera sig på tre val samtidigt får väljarna dessutom bättre möjligheter att sätta sig in i de lokala och regionala frågorna. Detta skulle sannolikt även medföra ett minskat slentrianmässigt röstandet på samma parti till alla tre nivåer.

Många menade att omvalet till Västra Götalandsregionen utgjorde det avgörande testet för om Sverige var redo för separata valdagar. Med ett valdeltagande på 43,1 procent föll det testet inte särskilt väl ut.

Men omvalet är inte skäl nog att ge upp tanken på skilda valdagar. Förutsättningarna var inte de bästa. Startsträckan var kort för partierna och deras kampanjer saknade pengar och mänskliga resurser. Många avstod från att rösta av ren protest mot myndigheternas sjabbel.

Trycket på både partier och för all del väljarna skulle öka under mer normala omständigheter. Ett lågt valdeltagande skulle innebära en rejäl väckarklocka för våra folkvalda i kommun och landsting.

Jämfört med Sverige har landsbygden i Norge en starkare ställning i förhållande till storstaden. Fjäll och fjord har skilt människor åt i århundraden. Det ägnas betydligt mer resurser – infrastruktur, kultur – på att knyta samman Norge. Centraliseringen och rationaliseringen av den offentliga förvaltningen på kommunnivå har inte gått lika långt. Landet har 429 kommuner men bara hälften av Sveriges invånarantal.

Det finns ett antal politiskt och historiska skäl bakom Norges skilda valdagar, men varför skulle inte den svenska demokratin vara mogen att följa grannlandets exempel?

Ledarredaktionen