Kan Norge fatta moraliska beslut borde Sverige också klara det
Tidigare i veckan kom beskedet att den norska regeringen hade hämtat en 29-åriga norskpakistansk kvinna och hennes två barn ur ett interneringsläger för IS-anhängare i Syrien. Vid återkomsten till Norge kommer kvinnan att gripas, misstänkt för att ha anslutit sig till terrororganisationen.
Enligt statsminister Erna Solberg (H) är det med barnens bästa för ögonen regeringen fattat beslutet. ”Jag vill inte riskera att en sjuk norsk femåring dör i Syrien”, sa Solberg i en debatt i norsk statstelevision.
Att detta beslut skulle bli svårsmält för Fremskrittspartiet var givet. Men statsministern fick majoritet för sin linje och därmed ställdes det ofta högljutt invandringskritiska samarbetspartiet inför tvånget att ta ett kollektivt ansvar för ett beslut som partiets väljare kommer att rasa mot.
Solbergs linje var att ”ibland måste man fatta det moraliskt riktiga beslutet”. När hördes något liknande om de svenska barn som finns i samma läger som de norska?
Fremskrittspartiet orkar inte med att göra det ”moraliskt riktiga”. Svaret kom från finansminister Siv Jensen: En kravlista som Fremskrittspartiet vill ha igenom för att stanna i regeringen. I dag, måndag, ska de båda träffas för att diskutera innehållet. Men det tredje samarbetspartiet, Kristelig Folkeparti, ställer sig frågande till hur det egentligen står till med samarbetet om det är så att FRP ska kunna tvinga igenom beslut på andra områden bara för att ”ett sjukt barn får vård”.
Solberg har dessutom FN på sin sida. Den särskilda kommission för att undersöka brott mot mänskliga rättigheter i Syrien konstaterar i en rapport som publicerades i veckan att barn till personer som har anslutit sig till IS i Syrien måste hämtas hem eftersom de ofta är i en ”särskilt utsatt” situation och saknar officiella dokument. Om så inte sker förnekas dessa barns rätt ”till en nationalitet, hindrar familjeåterföreningsprocesser och gör att de i högre grad riskerar utnyttjande och övergrepp”.
För svensk del har det länge funnits ett krav på att regeringen skyndsamt ska se till att de svenska barnen som finns i IS-lägren ska tas hem. Men det arbetet kan knappast sägas genomföras med någon större iver.
Om den norska regeringen kan fatta ”moraliskt riktiga beslut” trots hotet om regeringskris, borde den svenska åtminstone ha den goda viljan att anstränga sig lite mer för att göra det enda rätta.
