Kampanjer inte nog
När nu Forum för levande historia drar igång en satsning för att berätta om brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer är det alltså solklart att kunskapen behövs. Förhoppningsvis kommer de aktiviteter som myndigheten presenterar att hjälpa till att täppa igen dessa gigantiska kunskapshål på samma sätt som dess arbete kring Förintelsen på ett ovärderligt sätt bidragit till att medvetandegöra skolungdomar om denna fasansfulla del av den europeiska historien.
Göran Persson berättar i Erik Fichtelius intervjubok Aldrig ensam, alltid ensam hur han funderade när han tog initiativ till skriften om detta må ni berätta och till myndigheten Forum för levande historia. Han insåg att det ”..gäller att hålla detta minne levande, så att vi lär av historien så att det inte upprepas en gång till.
Men i botten är det en starkt känslomässig, nästan traumatisk upplevelse av själva Förintelsen som företeelse. Jag har aldrig förstått den, och jag förstår den inte heller.”
Det är lätt att ge beröm till Persson för hans initiativ, som också rönt stort intresse och uppskattning utomlands. Men det går inte att komma ifrån att grunden för att hålla kunskapen levande om folkmord inte kan vara vilka upplysningskampanjer som en statlig myndighet får i uppdrag att driva. Brister i historieundervisningen kan helt enkelt inte kompenseras av statliga kampanjer.
När skolminister Jan Björklund i riksdagen fått frågan om vilka åtgärder han avser att vidta för att förbättra kunskaper i skolan om kommunismens brott mot mänskligheten har han ägnat större delen av svaret just åt den satsning som nu drar igång. Den har också sin bakgrund i att regeringen i december 2006 gav Forum för levande historia i uppdrag att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten.
Men en ansvarsfull skolpolitik måste ha en stabilare och bredare grund än så. Bristande kunskaper i historia kan, lika lite som bristande kunskaper i något annat ämne, endast avhjälpas med hjälp av en tillfällig myndighetsinsats. Svenska ungdomars kunskapsluckor om kommunismens brott måste i första hand ses ett resultat av en bristfällig undervisning i historia, ett ämne som nu tycks omhuldas av allt fler men länge varit i strykklass både i läroplan och attitydmässigt.
Ledarredaktionen
