Kajsa Kettil: Kajsa Kettil: Så in i Norden nyttigt med motgångar
Årets nationaldag passerar nog ganska obemärkt förbi så här en söndag. Inga större samlingar, inga kommunala tillställningar med tal och sång. En och annan kanske gnolar lite hemma i solstolen på Du gamla du fria. Låt oss stanna till vid en av raderna i andra versen: ”Jag vet att du är och du blir vad du var.”
Den blev aktuell i tisdags när lite av tillvaron blev vad den tidigare var, i och med att vissa restriktioner lättade och det blev tillåtet att stanna kvar på kaféer och restauranger till 22.30. Sociala och traditionella medier fylldes av bilder på höjda ölglas och vittnesmål om att det kändes som att få livet tillbaka. Kvällen beskrevs som ett kosläpp på krogen. Ett och annat varnande finger höjdes dock: vi glömmer väl inte att hålla avstånd nu?
Den oron var sannolikt inte i fokus för de gymnasieelever som på ett coronasäkert sätt tar studenten i dagarna. En av eleverna, Lillemor Enblom, jublade i en BT-artikel över tajmingen att hennes klass hade sin bal samma dag som restriktionerna mildrades. Och vi är många som gläds med henne och övriga nybakade studenter, som har fått se en stor del av sin gymnasietid ramas in av begränsningar och försakelser.
För ett annat varningens finger har rört ungdomar och unga vuxna. Studier visar att de har påverkats negativt av pandemin. I april publicerade Folkhälsomyndigheten rapporten ”Har covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat gymnasieungdomars och universitets- och högskolestudenters hälsa och levnadsvanor? En kartläggande litteraturöversikt över internationell forskning”. Fokus ligger på effekterna av omställningen till digital undervisning, och studien tar hänsyn till fysisk, psykisk och social hälsa. Slutsatserna är inte tvärsäkra, men de tydliggör ändå att många internationella studier visar att den psykiska hälsan har försämrats för ungdomar och unga vuxna det senaste året.
”Ni unga män och kvinnor må ha fått göra stora uppoffringar det senaste året. Men se det som en superkraft: ni är tåligare än både äldre och yngre generationer.”Kajsa Kettil
Sambandet gäller även i Sverige. Psykologiprofessorn Karin Brocki genomförde för ett år sedan en enkät med män och kvinnor i åldrarna 18-88 år. Svaren visade att unga vuxna mellan 18 och 30 år var mest påverkade av ångest, depression och sömnsvårigheter som kunde kopplats till pandemin. Värt att notera är att kategorin 65-71 år upplevde ett oförändrat eller något ökande välbefinnande.
En uppföljande studie är planerad. Det är utmärkt, för vi behöver veta omfattningen av den försämrade hälsan hos yngre.
Samtidigt är det ju som talesättet säger; inget ont som inte för något gott med sig.
För motgångar kan leda till utveckling och uthållighet. Yngre generationer påstås regelbundet (ibland med viss rätt!) vara curlade och förvänta sig att få allt i livet utan att behöva anstränga sig. Det kan inte längre dagens millennials – de som är födda runt millennieskiftet – slentrianmässigt anklagas för. Här har vi flera årskullar unga vuxna som har fått lära sig att ibland finns det inget alternativ till att bita ihop och kämpa på när livet är motigt. Det är bara att säga grattis, för en bättre inställning inför vuxenlivets utmaningar är svår att se.
Fast det kanske inte förändrar känslan som infinner sig så här dagarna efter studenten. Precis som tidigare årgångar ägnar de sannolikt denna eller nästa helg åt att vårda sin baksmälla och inse att hjälp, är det nu vuxenlivet börjar på riktigt? Hur ska det gå?
Svaret på första frågan: Ja. Svaret på andra frågan: Bra!
Ni unga män och kvinnor må ha fått göra stora uppoffringar det senaste året. Men se det som en superkraft: ni är tåligare än både äldre och yngre generationer.
Och friheten väntar faktiskt runt hörnet för oss alla. Snart kan vi välja om vi vill resa, leva och dö i Norden eller någon helt annanstans i världen.
