GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Låt klänningen inspirera i fajten mot unken kvinnosyn

Tänk om Ebba Buschs klänning handlar om något så osexigt som juridik?
Ebba Buschs klänning blev veckans mest omtalade plagg.
Ebba Buschs klänning blev veckans mest omtalade plagg.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

”Bär något blått.”

Uppmaningen kom från min svärmor inför en anställningsintervju. Hon hade läst en undersökning om att den som väljer plagg med den färgen oftare blir tagen på allvar.

Rådet passade mig bra av två anledningar; blått råkar vara min favoritfärg, och jag ville bli tagen på allvar.

Jag kom att tänka på den där händelsen i samband med den numera omdebatterade modekrönikan på BT:s kultursidor tidigare i veckan. Där förmedlar skribenten Boel Ulfsdotter den syn på kvinnor som ligger strax under ytan men som få står för offentligt. Det handlar alltså inte främst om hennes egna åsikter, utan om samhället i stort. Hon har dock fått klä skott för uppfattningen i både sociala medier och insändare.

Flera av formuleringarna är tillspetsade och upprörande för den som önskar ett samhälle där män och kvinnor bedöms utifrån samma förutsättningar. Särskilt en formulering har, med rätta, fått mycket uppmärksamhet de senaste dagarna: ”Hennes åtsittande, vita klänning är tydligt sexualiserande i stället för att ge bilden av en intellektuell kvinna.” Det är engagerande läsning, både hos dem som gärna ser borgerliga (särskilt kvinnliga) politiker och debattörer förminskade, och hos läsare som är trötta på att kvinnors utseende och klädstil kommenteras och kopplas till deras kompetens.

Det råder ingen tvekan om att kvinnors yttre ofta bedöms hårdare än mäns. Detta gäller inte minst inom politiken. Det bör naturligtvis finnas en diskussion om vilka signaler makthavare sänder ut, även genom icke-verbala attribut som utstrålning och klädstil. Men det är trots allt sorgligt att vi gång på gång tvingas bli påminda om att synen på en kvinnas intellektuella förmåga påverkas av hennes klädval.

Att även män visar vilka de är genom kläder blev tydligt för mig under en Almedalsvecka vid ett mingel som Amerikanska ambassaden arrangerade. Det rådde inga tveksamheter om vilka av gästerna som var svenskar och vilka som var amerikaner. Lite generaliserande var det lättare att få ögonkontakt och börja småprata med amerikaner. Det mest iögonfallande var dock att amerikanernas svarta kostymer var betydligt rymligare än de svenska männens slimmade varianter.

Jan Björklunds skjorta fick mycket uppmärksamhet under förra valrörelsen. Inga offentliga kopplingar drogs dock mellan klädval och intellekt hos honom eller de andra manliga partiledarna.
Jan Björklunds skjorta fick mycket uppmärksamhet under förra valrörelsen. Inga offentliga kopplingar drogs dock mellan klädval och intellekt hos honom eller de andra manliga partiledarna.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Nu har visserligen byxmodet gått åt det fladdrigare hållet även i Sverige, men oavsett aktuella trender skulle ingen ifrågasätta de manliga deltagarnas kompetens utifrån snittet på deras kostymer.

Veckans upprörda röster visar är att det finns ett brett motstånd mot själva faktumet att kvinnor och män bedöms på olika sätt. Debatten bör därför inte stanna vid om det var rätt eller fel av en enskild modekrönikör att framställa Ebba Busch som hon gjorde. Låt klänningen bli en symbol för den unkna kvinnosyn som uppenbarligen fortfarande finns, och som vi borde kunna påverka.

Och tillbaka till den omtalade klänningen. Här kommer en alternativ tolkning, som handlar mer om juridik än om könsnormer: Kortsiktigt har Ebba Busch just nu större problem än om hon och Ulf Kristersson (M) kommer att kunna snickra ihop en regering efter valet om knappt 500 dagar. Hennes husaffär och den efterföljande förtalsutredningen är högst ovälkommen för ett parti med låga opinionssiffror och ett dalande förtroende för partiledaren.

"Låt klänningen bli en symbol för den unkna kvinnosyn som uppenbarligen fortfarande finns, och som vi borde kunna påverka."

Det vore därför inte orimligt om partiets strateger – eller hon själv för den delen – kommit fram till färgvalet. Vitt signalerar oskuld. Men här har ordet ingen sexuell innebörd. I stället kan det tolkas som avsaknad av skuld, alltså att Busch inte har gjort sig skyldig till något brott när hon i ett inlägg på sociala medier bland annat skrev att hussäljarens biträde tidigare har gjort sig skyldig till brott.

Det är upp till rättsväsendet att ta ställning i den juridiska skuldfrågan. Men ett friande från misstankar innebär inte att allt är frid och fröjd. Partitoppen vet nämligen att väljare tenderar att dra sina egna slutsatser, vilket i sin tur påverkar hur de röstar. Vita kläder skulle under denna känsliga period därför kunna bidra till att hon uppfattas som oskyldig och därmed pålitlig. Och för att ta det ytterligare ett steg: Att köra med kortärmad klänning och skippa kavajen passar en person som vill visa att hon inte låter sig kuvas eller styras av andra. Och kanske är vitt helt enkelt hennes favoritfärg?

Tiden får utvisa om den aktuella klänningsdebatten bidrar till att unga tjejer och killar reflekterar över hur kläder faktiskt påverkar hur vi uppfattas, och vilka möjligheter och begränsningar det leder till.

Det gällde vid anställningsintervjun som nämndes i början av texten, och det lär gälla även i framtiden, fast förhoppningsvis med mer lika villkor mellan könen.

Hur det gick på anställningsintervjun? Iklädd blå blus och svart kavaj argumenterade jag varför liberala värderingar och journalistisk kompetens var en lämplig kombination för den aktuella tjänsten. Jag fick jobbet.

Läs mer