Jytte Guteland: Jytte Guteland: Strategi för klimatsmart mat
EU-kommissionen har presenterat sin livsmedelsstrategi ”från jord till bord”. Det är i grunden en bra start med löften om flera konkreta förslag som exempelvis tydligare ursprungsmärkning på förpackningar och bättre information om produktens näringsinnehåll, ökat fokus på att få ner klimatutsläppen, minska matsvinnet, bekämpa svälten och stärka den biologiska mångfalden. Listan kan göras lång på goda intentioner. Vi lever i en tid där flera globala kriser sammanfaller. Det blev tydligt när EU-kommissionen höll denna presskonferens. Utmaningarna när det gäller livsmedelsindustrin är många i EU och i världen.
Jytte Guteland
är Europaparlamentariker för Socialdemokraterna, som ingår i partigruppen S&D.
En tredjedel av världens klimatutsläpp kopplas till livsmedelsproduktionen. Även om jordbrukets klimatutsläpp i EU har minskat sedan 1990 så står det klart att mer måste göras för att få utsläppen att gå ner i denna sektor.
820 miljoner människor lider av hunger och näringsbrist i världen. Coronakrisen kan innebära en fördubbling av all svält i världen. Det är inte heller bara ett problem som finns någonstans långt bort utan det är även ett problem i EU. Det finns 30 miljoner européer, det vill säga tre gånger Sverige befolkning som inte har råd att äta näringsrik mat ens varannan dag.
Samtidigt har vi ett enormt matsvinn. Var femte matvara som produceras i EU slängs. Vi måste se till att maten verkligen går från ”jord till bord” och inte från ”jord till soptunna”. Matsvinnet är etiskt förfärligt och vi måste komma åt detta problem som både är negativt för klimatet och ekonomin.
Vi lever också i en tid med massutrotning av arter. Forskare gör gällande att en miljon arter hotas av utrotning. Det är den värsta utrotningen som vi har sett sedan dinosauriernas tid.
Det är i den politiska kontexten EU-kommissionens från ”jord till bord” strategi ska läsas. Vi måste ändra vårt jordbrukssystem så att det möter dessa utmaningar och samtidigt ger förutsättningar för lantbrukare att klara sin försörjning. Det är ingen liten ekvation, men likväl en ekvation som måste göras.
”Samtidigt har vi ett enormt matsvinn. Var femte matvara som produceras i EU slängs. Vi måste se till att maten verkligen går från ”jord till bord” och inte från ”jord till soptunna”.”
För att lyckas krävs en förändring av de ekonomiska incitament som EU sätter upp. En viktig förändring som skulle avhjälpa många av dagens problem är om lantbrukare fick större ekonomisk belöning ju mer klimat- och miljövänlig produktionen är. Detta istället för de i huvudsak arealbaserade stöd som utgår idag – där stora gårdar premieras mest. Ur klimatsynpunkt måste stödsystemen förändras radikalt.
En av de stora frågorna för att stärka den biologiska mångfalden och hindra massutrotningen av arter handlar om att minska på användningen av bekämpningsmedel. Målsättningen från EU-kommissionen är att minska användningen av bekämpningsmedel med 50 procent till år 2030. Det är ett stort skifte. Jag har själv arbetat hårt för att få kommissionen att föreslå detta, men nu återstår den inte obetydliga delen att få det att bli verkligen.
Nu startar arbetet att få en hållbar produktion från jord till bord, där maten är hälsosam och hållbar för såväl barn som för bin.
