GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Margit Silberstein: Jag får ont i magen av Kristerssons attityd till SD:s vitbok

Den ideologi som var ledstjärnan för så många av Sverigedemokraternas grundare kapade mina rötter. Den mördade min familj.
Margit Silberstein
Gästkrönika • Publicerad fredag 11:30 • Uppdaterad fredag 12:22
Margit Silberstein
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
”Det känns som ljusår sedan Ulf Kristersson lovade väljarna, bland dem Hedi Fried som överlevde Förintelsen, 'att inte samarbeta, samtala, samverka, samregera med Sverigedemokraterna.'” skriver Margit Silberstein.
”Det känns som ljusår sedan Ulf Kristersson lovade väljarna, bland dem Hedi Fried som överlevde Förintelsen, 'att inte samarbeta, samtala, samverka, samregera med Sverigedemokraterna.'” skriver Margit Silberstein.Foto: Magnus Andersson/TT

Jag kan inte släppa vitboken. Den fick Mattias Karlsson att känna magont. Jag får också ont i magen – fast egentligen mera av Ulf Kristersson än vitboken. Hans attityd. Det som stör mig, det skrämmer mig faktiskt, är att Ulf Kristersson inte får ont i magen.

Dagens krönikör

Margit Silberstein

är journalist och författare med en bakgrund som bland annat inrikespolitisk kommentator på SVT.

Tänk att det inte knyter sig det minsta vid tanken på vad partiet han vill styra Sverige tillsammans med har i bagaget. Glöm bokbålet i Höör 1996 arrangerat av ledande sverigedemokrater, en av dem, en tidigare lokal vice ordförande står i full mundering med nazistuniform framför en hakkorsflagga. Där i Höör brändes ”judisk litteratur”, det heilades och skymfades, bildbevis finns. Tage Erlander och Winston Churchill gick samma öde till mötes över elden.

Det var i samma veva som Jimmie Åkesson gick med i Sverigedemokraterna. Varför ansluter man sig till ett parti med sådana partikamrater? Bort att det fortfarande flödar rasistiska, islamofoba och antisemitiska uttalanden från sverigedemokratiska politiker. Hur kan det vara en axelryckning? Ulf Kristerssons magkänsla gör inget väsen av sig. Hans återkommande svar är att det enda han bryr sig om är hur partiet agerar i riksdagen.

Jag frågade själv Ulf Kristersson för ett tag sedan vid en pressträff just i riksdagen om det inte berörde honom alls att fernissan gång på gång spricker av att företrädare för hans tilltänkta samarbetsparti häver ur sig antisemitiska och rasistiska saker? Mina kolleger sa till mig i efterhand att man kunde höra en knappnål falla när just jag ställde de frågorna. Jag tänkte själv inte på det. Jag vill att alla ska undra och fråga. Inte bara jag som vet inpå bara skinnet vad antisemitismen har gjort. Jag försökte pressa Kristersson lite men fick samma svar tillbaka att det enda som betyder något är arbetet i riksdagen.

Kristersson medger att Sverigedemokraternas rötter är problematiska. Men att det gäller flera partier. Problematiska? Varför ropar han inte ut att de är vidriga? Fruktansvärda? Avskyvärda? Att han får mardrömmar när han tänker på att nästan varannan av Sverigedemokraternas grundare hade kopplingar till fascistiska och nazistiska miljöer? Själv saknar jag rötter. Det beror på den ideologi som var ledstjärnan för så många av Sverigedemokraternas grundare. Den ideologin kapade mina rötter. Den mördade min familj. Absolut problematiskt. Det har jag tyckt hela livet. Det gjorde mamma och pappa också.

”Jag vill att alla ska undra och fråga. Inte bara jag som vet inpå bara skinnet vad antisemitismen har gjort.”
Margit Silberstein

Det har gått så fort. Det känns som ljusår sedan Ulf Kristersson lovade väljarna, bland dem Hedi Fried som överlevde Förintelsen, ”att inte samarbeta, samtala, samverka, samregera med Sverigedemokraterna.” Men vad många nog inte tog in eller förträngde eller inte ville höra var det som Ulf Kristersson lade till i samma andetag. Så här sade han i Aftonbladet i januari valåret 2018:

”Däremot ska mina väljare veta att jag kommer att göra allt jag kan för att det jag går till val på ska få så stort genomslag som möjligt efter valet.”

Motsägelsefullt kommenterade Jimmie Åkesson. Det hade han ju rätt i – för hur skulle Kristerssons drömmar kunna bli verklighet utan Sverigedemokraterna? Lurigt. Och en moderatledares jobb är att knuffa ut Socialdemokraterna från Rosenbad.

Det kostar inte ens lite magknip.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.