”Integrerar man en kvinna integrerar man en hel familj”
I takt med att arbetsmarknaden blir allt mer avancerad kan utfallet inte bli annan än att barriären bara blir större för lågkvalificerade personer. Det politiska fokuset måste således ligga på att minska denna barriär. Utökade RUT och ROT-avdrag, bättre förutsättningar att driva företag och att göra sig av med onödiga regleringar, som hindrar många som från att komma in på arbetsmarknaden, är åtgärder vars relevans inte kan betonas nog. Likaså är det viktigt att det finns möjligheter till vidareutbildning för den som redan lyckats ta sig in på arbetsmarknaden.
Men problemet är att mycket av diskussionen om sysselsättningen bland utrikes födda vilar på en föreställning att räcker så länge männen kommer i arbete för då kan de försörja hela hushållet. Vad som ofta glöms bort i sammanhanget är att arbete innebär större makt över sitt liv. När utrikes födda kvinnors tillgång till arbetsmarknaden är avsevärd mindre begränsar det inte bara möjligheten till egen försörjning, utan också rätten till självbestämmande.
Utrikes födda kvinnor är den grupp som i dagsläget står allra längst från arbetsmarknaden. När arbetsgivarorganisationen Almega tittade närmare på de vanligaste yrkena bland nyanlända i sju av Göteborgs utanförskapsområden i sin nya rapport ”Så får fler i Göteborgs utsatta förorter jobb” var klyftan mellan könen påtaglig. 59 procent av de nyanlända männen i dessa områden arbetade medan andelen kvinnor som arbetade låg på knappa 32 procent.
Den centrala frågan för integrationen är således inte hur sysselsättningen bland utrikes födda generellt kan öka, utan vad samhället kan göra för att just specifikt fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete. För som Göteborgs kommunalråd Helene Odenjung (L) sade under ett seminarium om rapporten under måndagen; integrerar man en kvinna integrerar man en hel familj.
En sannolik effekt av att öka sysselsättningsgraden bland utrikes födda är att barnen i fråga skulle komma att spendera mer tid på förskolan. När Mitt-S-samverkan i Borås ville utreda möjligheterna att utöka dagens 15-timmarsplacering i förskolan till 30 timmar gjordes det bland annat utifrån argumentet att barn till arbetslösa utrikes födda som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden skulle få mer tid till att lära sig svenska.
Men så långt behöver man alltså inte gå. Det räcker med att satsa på att deras mammor får tillgång till arbetsmarknaden. Då ökar inte bara barnens möjligheter till att lära sig svenska. Kvinnorna i fråga kommer en bra bit in i att integreras i det svenska samhället. Man får möjlighet att i högre utsträckning träffa infödda svenskar och att prata svenska, men också att ta del av olika sociala koder som tidigare kanske varit totalt okända.
Integrera en kvinna, och du har integrerat en hel familj.
