Kajsa Kettil: Ingen skola ska komma undan med bristande kvalitet
Ledarsidan håller sällan med Sverigedemokraternas problemformulering eller lösningar på samhällsproblem. Men på onsdagen framförde partiets skolpolitiska talesperson Richard Jomshoff en relevant synpunkt apropå Liberalernas förslag att friskolor som inte lever upp till kraven inte ska få ta ut någon vinst. Jomshof påminde om att dåvarande Folkpartiet var med om att driva igenom friskolereformen, och att partiet därför borde ha sett till att genomföra förändringen tidigare i stället för att så här långt i efterhand försöka lappa och laga (SR 3/8).
Det är ju alltid lättare att dra slutsatser med facit i hand, men det är ändå välkommet att det nu verkar finnas en bred, politisk ambition att styra upp allt från oseriösa aktörers orimliga vinstuttag till betygsinflation och oschyssta antagningsprocesser.
Och det är glädjande att även de borgerliga partierna har öppnat för en nyanserad debatt i friskolefrågan. Alltför mycket tid har ägnats åt skyttegravsretorik där partierna till vänster kategoriskt har avvisat elevers rätt att välja (eller snarare önska) skola, samtidigt som de borgerliga partierna har kontrat med att lika kategoriskt försvara företagens rätt att ta ut vinst.
Ingen har vunnit på det, allra minst eleverna.
Men tack vare Johan Pehrsons (L) uttalande att ”inte ett enda öre” ska få delas ut innan en skola med bristande kvalitet har fått bukt med sina problem, ser det ut att finnas förutsättningar att behålla fördelarna med friskolesystemet samtidigt som bristerna rättas till.
Reformen är en del av Liberalernas valmanifest och alltså något partiet kommer att lyfta fram de kommande veckorna. Det är ett klokt val av två anledningar; dels för att L av rent strategiska skäl behöver satsa på sina kärnfrågor där de har högt förtroende hos väljarna, dels för att förslaget är vettigt.
”Ingen har vunnit på det, allra minst eleverna.”
Partiet är inte ensamt om sin uppfattning. Utspelet backades snabbt upp av M, KD och SD, vilket ger en tydlig signal till väljarna att den kvartett som ställer sig bakom Ulf Kristersson som statsministerkandidat kan räkna med att förslaget blir verklighet under den kommande mandatperioden om Moderaterna får bilda regering.
De fyras enighet innebär också att det röda laget lär få svårare att argumentera för att helt förbjuda vinster för friskolor, vilket Vänsterpartiet har krävt länge och Socialdemokraterna argumenterade tydligare för i början av sommaren.
Förhoppningsvis stannar dock inte debatten vid kvaliteten hos enbart friskolor. Tvärtom är det lika angeläget att säkerställa att kommunala skolor håller måttet. Och här får diskussionen inte fastna i att det bara skulle vara en resursfråga. Just detta satte Liberalerna fingret på under sin dag i Almedalen tidigare i somras.
Då presenterades ett förslag på en speciallärarsatsning, som visserligen kostar pengar. Men intressant i sammanhanget är att Johan Pehrson även hade bjudit in Isabel Smedberg-Palmqvist, skolborgarråd i Stockholms stad, till pressträffen. Smedberg-Palmqvist beskrev hur gymnasiebehörigheten i Järvaområdet i Stockholm under tre år ökade från 63 till 77 procent. Förbättringen skedde till stor del genom ett nytt sätt att organisera skolan med fler särskilda undervisningsgrupper, men utan att några extra pengar behövde skjutas till.
Det finns ingen anledning att snåla på skolan, men debatten bör handla om hur vi säkerställer kvaliteten hos både kommunala och fristående skolor. Låt valet 2022 bli tidpunkten då de ideologiska skygglapparna rivs av.
