Anela Murguz: Ingen borde dö på jobbet
I måndags rasade en bygghiss i Sundbyberg i Stockholms län. Fem personer dog. Senare i veckan inträffade en olycka på batteriföretaget Northvolt i Skellefteå där en person dog och en annan skadades. Det gör 2023 till det dödligaste året på arbetet på ett decennium. Hittills i år har 60 personer mist livet i samband med arbetsplatsolyckor.
Faktum är att antalet arbetsplatsolyckor ökat efter pandemiåret 2020. En teori är att många personer bytte bransch under pandemin och att det resulterat i bristfälliga utbildningar, rutiner och genomgång av hur man exempelvis använder utrustning rätt, enligt Dagens Nyheter (11/12). Till tidningen säger Arbetsmiljöverket även att de flesta dödsfall hade gått att förhindra om arbetsgivaren gjort en ordentlig riskbedömning av arbetsplatsen, vilket är ett lagkrav.
Uppenbarligen smiter alltför många arbetsgivare undan detta ansvar. Den undanflykten har ett högt pris. Det är en rättighet och en självklarhet att få komma hem till sin familj efter arbetsdagens slut. Att allt fler förolyckas i arbetet i ett land som Sverige, som internationellt är känt för det fackliga inflytandet på arbetsplatser, höga arbetsmiljökrav och där HR-avdelningarna svällt på senare år, är inget annat än ett enormt misslyckande.
”Det hör förstås ihop med att många av de branscher som toppar statistiken är mansdominerade. Men det borde ändå inte få se ut på det viset.”
För att inte fler ska dö i arbetet krävs det att frågan kommer högt upp på den politiska dagordningen. I veckan besökte jämställdhetsministern Paulina Brandberg (L) olycksplatsen i Sundbyberg i egenskap av att hon också är biträdande arbetsmarknadsminister, men frågan är relevant även utifrån hennes huvudportfölj då det är en kraftig överrepresentation av män i arbetsplatsolyckor med dödlig utgång.
Exempelvis var 40 av dem som dog i arbetet förra året män. 9 var kvinnor. Så har det i princip alltid sett ut. År 1955 när antalet dödliga arbetsplatsolyckor var 425 till antalet var 414 av de döda män och 11 kvinnor, enligt siffror från Arbetsmiljöverket. Det hör förstås ihop med att många av de branscher som toppar statistiken är mansdominerade. Men det borde ändå inte få se ut på det viset.
Därtill är några av de mest utsatta branscherna, som till exempel byggbranschen, kända för problem med fusk av olika slag. Det är inte osannolikt att det sker på bekostnad av bland annat säkerhet för de som arbetar inom sektorn.
Därför imponerade inte Brandbergs svar om att invänta vad utredningen av olyckan i Sundbyberg visar. Ser man till frågan om olyckor på arbetsplatser utifrån ett bredare perspektiv finns det redan tillräckligt med underlag att dra slutsatser om när det gäller hur dessa olyckor kan förhindras. Mycket tyder som sagt på att de allra flesta olyckor hade gått att förhindra om arbetsgivarna följt de krav och förväntningar som finns på dem. Det som nu behövs är politisk press som ser till att lagen efterlevs.
