Information är inte tillräckligt

Regeringen vill rikta uppmärksamheten mot en särskilt utsatt grupp. Det handlar om de så kallade kärleksinvandrarna.

Ledare • Publicerad 19 juli 2012

Kvinnor som flyttar till Sverige för att gifta sig. Enligt SCB:s statistik handlade det 2011 om mer än sextontusen personer som kom till Sverige för att flytta ihop med en partner som de tidigare inte haft någon anknytning till.

Schablonbilden är en thailändsk kvinna som flyttar ihop med en äldre svensk man. Men från Thailand kommer bara drygt 2000 kvinnor per år. I de övriga fallen handlar det ofta om giftermål inom invandrargrupper. Somalier och irakier är mest representerade. Kvinnornas problem kan därför se mycket olika ut. Vissa kommer hit och gifter sig med en svensk man som visar sig vara en förtryckare. Andra kommer rakt in familjer och grupperingar som lever vid sidan av samhället och kanske inte respekterar våra lagar eller vår kvinnosyn.

Annons

För anhöriginvandrare har det tidigare inte funnits någon sammanhällsorienterande utbildning när de anländer. Det har inneburit att många kvinnor helt utelämnats till den bild deras nya makar ger av det svenska samhället.

Enligt integrationsminister Erik Ullenhag (FP) och jämställdhetsministern Nyamko Sabuni (FP) har flera tusen kvinnor behövt söka skydd efter att ha misshandlats i sina nya familjer. Mörkertalet kan man bara spekulera kring. Det är bra att regeringen uppmärksammar den sammansatta gruppen.

Sociala åtgärder ska genomföras efter behov, och kvinnorna som kommer ensamma till Sverige är onekligen i en utsatt situation. Däremot kan man undra om de utlovade insatserna är tillräckliga. Regeringen lovar 40 miljoner kronor för utbildning i samhällsorientering? Ger det kvinnan det självförtroende och de kontakter hon behöver?

Förmodligen krävs det ytterligare insatser, inte minst från rättsstatens sida. Poliser, socialarbetare och åklagare med kunskap, vilja och resurser att agera proaktivt mot hustyranner.

Sedan handlar det förstås om arbetstillfällen. Invandrarkvinnor är överlag dåligt representerade på arbetsmarknaden. Kanske måste vi ha lagar och förfaringssätt som mer eller mindre garanterar att nyanlända får kontakt och erfarenhet av arbetsmarknaden kort tid efter att de har anlänt till Sverige?

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons