Annons

Industrin visar vägen framåt i klimatkrisen

Elbristen sätter käppar i hjulen för klimatomställningen. Industrin storsatsar samtidigt som politiken halkar efter.
Ledare • Publicerad 26 november 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Det statligt ägda LKAB ska storinvestera i en grön omställning.
Det statligt ägda LKAB ska storinvestera i en grön omställning.Foto: Pontus Lundahl/TT

I början av veckan presenterade gruvbolaget LKAB sin strategi för att minska sitt klimatavtryck. De investerar 400 miljarder kronor de kommande 20 åren för att göra järnproduktionen koldioxidfri.

De tänker bygga om sin produktionskedja till att framställa vad de kallar järnsvamp med hjälp av vätgas. Dessa ska i sig matas in i elektriska ugnar för att producera stål. Stålindustrin står idag för ungefär 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Masugnarna som är hjärtat i hela produktionen drivs med importerat kol.

Annons

Enligt LKAB ska koldioxidfria produkter leda till en fördubbling av omsättningen fram till och med 2045. Frågan som måste ställas är hur man tänker sig att kunderna ska reagera när priserna ökar. Stålindustrins omställning skulle innebära enorma minskningar av utsläppen. Men det gäller att andra delar av samhället gör vad som krävs för att en sådan utveckling är möjlig.

”Grön vätgas” till järnsvampen kräver i sig stora mängder el. Koldioxidfri järnsvamp kräver en elproduktion som motsvarande en tredjedel av dagens nationella nivå. När ugnarna inte längre fylls med kol kommer också elförbrukningen skjuta iväg också i senare delar av processen.

Sveriges elproduktion är idag ostadig. Vindstilla dagar kräver en omfördelning från vattenkraften i norr till söder via ett överbelastat stamnät. När industrin i norr kräver allt mer energi kommer problemen att förvärras. Industrisatsningar i söder begränsas redan av brist på el.

En pågående statlig utredning som ska redovisas i början av nästa år tittar på förutsättningarna att fasa ut fossila drivmedel helt från fordonsflottan. Med ett växande antal eldrivna fordon kommer eltillgången i södra Sverige bli än mer pressat.

”Regeringen har tidigare vidhållit att det inte finns någon elbrist i Sverige utan att det bara handlar om en bristande kapacitet i elnätet. Dagens satsningar på grön elproduktion kommer med LKAB:s planer visa sig vara helt otillräckliga.”

Regeringen har tidigare vidhållit att det inte finns någon elbrist i Sverige utan att det bara handlar om en bristande kapacitet i elnätet. Dagens satsningar på grön elproduktion kommer med LKAB:s planer visa sig vara helt otillräckliga. Det finns dessutom begränsade möjligheter att på kort tid öka elproduktionen.

Kärnkraften har av bland annat Moderaterna lyfts fram som ett alternativ som slentrianmässigt motarbetats av regeringen. Debatten om riskerna är långt ifrån över och viljan att investera i något så hotat av regleringar förblir dock lågt från näringslivet.

Regeringens plan verkar vara att fortsätta storsatsa på vindkraftverken. Som jag skrev om i oktober (BT 21/10) snabbutreder regeringen att frånta kommunernas rätt till veto mot större vindkraftsparker. Lokala konflikter om att hålla fjällen fria från vindsnurror eller industrianläggningar på renbetesmarker kommer med en sådan utveckling bli allt vanligare.

Vindkraften är en viktig del i att möta elbehovet. Men det är ensamt långt ifrån tillräckligt.

Energifrågan är avgörande för hur Sverige ska klara av elförsörjningen och vara ett innovativt industriland. Med en ambition att därutöver vara en föregångare i klimatomställningen ställs intressekonflikter på sin spets. Industrin visar att det finns en vilja att investera i ny teknik. Men det kommer ställa krav också på att politiken också ordnar så att elnätet fungerar och strömmen produceras på ett hållbart sätt.

Utan ström i ledningarna kommer investeringarna frysa inne och omställning stanna av. Kostnaderna blir då väldigt svåra att motivera.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons