Hoten har blivit vardag i Borås
Våld och hot mot personal på skolorna har ökat kraftigt de senaste åren. Minst tre rektorer i kommunen tvingas bära överfallslarm på grund av hotbilden som finns, enligt Lärarförbundet i Borås (SVT 19/10). I skolan är det inte bara elever som utgör mot offentliganställdas säkerhet. Även föräldrar kan rikta sin ilska mot lärare och skolledning. Hoten är dock inte bara något som förekommer i skolan.
Vårdpersonal, lärare, poliser och socialsekreterare utför alla samhällsnödvändiga tjänster. De möter alla medborgare i olika typer av svåra situationer. I en enkätundersökning gjord av Sveriges Radio (26/11) förekommer hot mot kommunala tjänstemän i en majoritet av landets kommuner. I Borås har det blivit vanligt förekommande.
Enligt Peder Englund, avdelningschef på Centrum för kunskap och säkerhet i Borås, har utvecklingen varit negativ på senare år. Det handlar delvist om den organiserade brottsligheten som försöker tjäna pengar genom kommunala bidrag. De lösa nätverken har våldskapital som de gärna nämner i sociala ärenden om bidrag eller familjetvister.
”Kommunanställda behöver känna trygghet i sin professionella roll och att de beslut som kan påverka människors liv inte ska drabba dem personligen. Yrkesrollen som offentligt anställd vid ”frontlinjen” innebär även de bästa av dagar många svåra situationer.”
Det finns ett mörkertal enligt Englund. Alla hot ska givetvis polisanmälas. Rutiner för att stötta anställda finns. Men det är inte tillräckligt. Anställda som är i en känslig situation bär överfallslarm. Men hur många handläggare och utredare som undviker att ta ärenden där hotfulla personer är inblandade går inte att säga. Den otrygga arbetsmiljön leder till undfallenhet och självcensur.
Det handlar inte bara om grovt kriminella som hotar med våld. Englund berättar om hur även en bredare allmänhet har tagit efter en allt hårdare ton mot kommunens anställda när privatpersonen inte får som denne vill. Kritik mot hur ärenden hanteras kan vara befogat. Men ofta övergår det till personangrepp och hotfullt beteende i tron att man därigenom kan få fördelar.
Förtäckta hot och vredesutbrott är svåra att hantera juridiskt. Framförallt behöver kommunen och verksamheten själv utveckla sina rutiner och arbeta för att tjänstemännen upplever att de har organisationen bakom sig i sina beslut.
Kommunanställda behöver känna trygghet i sin professionella roll och att de beslut som kan påverka människors liv inte ska drabba dem personligen. Yrkesrollen som offentligt anställd vid ”frontlinjen” innebär även de bästa av dagar många svåra situationer.
Ofta prioriteras hoten bort vid prioritering av polisen utredningsresurser. Men det är en del av en allt vanligare kriminell livsstil där hot om våld görs till vardag. Dessa personer kan inte tillåtas bete sig på det här sättet. Trakasserier av det här slaget ska inte tolereras.
