unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Sjuhäradarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Mikael Hermansson: Hörde barnen i Moria vad von der Leyen sa?

När Ursula von der Leyen talar i Europaparlamentet når hennes ord långt, men knappast ända ut till barnen på ön Moria som nu tvingas sova under bar himmel.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar i Bryssel.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar i Bryssel.
Foto: Francisco Seco/AP/TT
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll under onsdagen sitt första linjetal om tillståndet i unionen. Personlighetsmässigt representerar hon en nyktrare och mer fokuserad hållning till ämbetet än sin företrädare på posten, Jean-Claude Juncker. Det blev ett tal som innehöll långt färre utvikningar, personliga reflektioner och anekdotiska utflykter.

Von der Leyen håller sig till manus; det behöver inte bli sämre för det, snarare tvärtom.

Men oavsett vem som för ordet – det EU behöver är ordning och reda, handlingsförmåga och större möjligheter att agera utifrån ett gemensamt, sammanhållet perspektiv.

Mycket, mycket förenklat: Vi behöver mer EU, inte mindre.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för endast 99 kr! (ord pris 597 kr)

quote
Det är inte fel att hävda att migrationen är en ödesfråga för EU. Oavsett vad som Johansson och kommissionen kommer att gå fram med så måste det till något bättre än exempelvis det skändliga avtalet som EU träffat med Turkiet om att hålla flyktingar borta.

”Subsidiaritetsprincipens” gyllene regel är att beslut ska fattas på relevant nivå. De stora samhällsproblem som alla EU:s medlemsländer står inför är av den arten att de rätteligen ska fattas på EU-nivå för att åtgärder och förhållningssätt ska bli relevanta och framgångsrika. Det största hotet mot en framgångsrik union kommer dock inifrån. Den nationalism som går hand i hand med högerpopulismen har vuxit sig allt starkare i många medlemsländer och förklaringen är given: Att göda samhällsmissnöje är lönsamt. Det som framstår som främmande går att göra till syndabock. Som flyktingen, tiggaren, muslimen – eller bara ”Bryssel”.

Det var mycket välkommet att kommissionsordföranden i sitt tal inte avhöll sig från klarspråk om allt från solidaritet med det belarusiska folkets frihetslängtan till att med skarp stämma tala till de diktaturer eller auktoritära despotier som gör världen farligare och mer oförutsägbar. Kina, Ryssland och Turkiet fick sin beskärda del av von der Leyens uppmärksamhet. Hon markerade också avstånd till Donald Trumps vanstyre och försök att rasera internationella organisationer och avtal som gjort världen bättre, säkrare och mer förutsägbar. De senaste brittiska piruetterna för att slippa ta ansvar för Brexitavtalet avfärdades utan att lindas in i diplomatiska vänligheter: Det var inte så lite elegant av kommissionsordföranden att citera Margaret Thatcher, nuvarande premiärministern Boris Johnsons partivän och föregångare i ämbetet, med orden om att ”Storbritannien bryter inte avtal”. Vilket är just precis det som nu håller på att ske.

En rejäl snyting åt den homofobiska regeringen i Warszawa utdelades också:

”Jag kommer inte att vila när det gäller att bygga en jämlik union, där man kan vara vem man vill och älska vem man vill utan rädsla för repressalier. Jag vill vara helt klar: Hbtq-fria zoner är omänskliga zoner och har ingen plats i vårt samhälle”.

Ursula von der Leyen väjde inte för andra stora frågor. Coronapandemin har ritat om förutsättningarna för hur vi lever och rör oss i Europa. Alla EU-länder står inför samma existentiella hot från de klimatförändringar som kommer att förändra livet och tillvaron globalt . Den omställning av det europeiska huset som måste till rör sig inom allt snävare marginaler. Europaparlamentet är på gång att fatta beslut om en klimatlag för att förverkliga Parisavtalets målsättning om att hålla den globala uppvärmningen under två grader. Det är knappast kommissionen eller parlamentet som kommer att sätta sig på tvären. Motståndet återfinns främst bland statsministrar och presidenter i rådet.

quote
Det var inte så lite elegant av kommissionsordföranden att citera Margaret Thatcher, nuvarande premiärministern Boris Johnsons partivän och föregångare i ämbetet, med orden om att ”Storbritannien bryter inte avtal”. Vilket är just det som nu håller på att ske.

Och så kom hon till flyktingarna.

Hörde barnen som lever i det nedbrunna flyktinglägret på ön Moria von der Leyens ord om att det ska införas ett nytt styrningssystem för migration, med gemensamma strukturer för asyl och återflyttningar? Och om de ändå gjorde det, förstod de då vad hon menade när hon talade om att allt detta ska infattas i en ”ny, stark solidaritetsmekanism”?

Förhoppningarna om en ny och mer relevant EU-gemensam hållning till migration i allmänhet och asyl- och flyktingfrågor i synnerhet har minskat i takt med att den populistiska vågen vuxit sig starkare. Men nu är något på gång som väntas bli presenterat i slutet av september. Det är Ylva Johansson, Sveriges bidrag till kommissionärsskaran, som ansvarar för den nya migrationspolitiken. Och utan att gå händelserna i förväg kan kanske detta med att skrota Dublinförordningen, som länge har reglerat var och av vilket land som flyktingar ska tas emot, öppna för större möjligheter att få till ett system där alla EU-länder på ett eller annat sätt bidrar till att unionen som helhet tar ansvar för flyktingarna.

Ylva Johansson förtydligade vad det hela innebär i sin kommentar till von der Leyens tal:

”Det är inte så att allting försvinner som finns i nuvarande lagstiftning. Det innebär att det blir ett nytt förslag. Det är en tydlig signal eftersom det gamla förslaget om Dublin är ett av dem där det har varit mest låsningar”.

Om vi ska tro Ylva Johansson har en viktig insikt drabbat kommissionen, nämligen att ”migration är någonting som finns och alltid har funnits och är något som vi faktiskt behöver. Men vi behöver hantera migrationen bättre tillsammans, både för mer rättvisa och för bättre förutsägbarhet”.

Det är inte fel att hävda att migrationen är en ödesfråga för EU. Oavsett vad som Johansson och kommissionen kommer att gå fram med så måste det till något bättre än exempelvis det skändliga avtalet som EU träffat med Turkiet om att hålla flyktingar borta.

Och, vilket nog barnen i Moria håller med om, som inte låter dem förbli i läger där de saknar allt utom en stark längtan om snarast möjligt att komma därifrån.