GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Stefan Eklund: Hon har ställt kyrkan mitt i byn

Antje Jackelén har varit en viktig röst i samhällsdebatten.
Stefan EklundSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 30 oktober 2022
Stefan Eklund
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Idag avslutar Antje Jackelén sina åtta år som ärkebiskop. ”Jag kommer att sakna henne”, skriver BT:s chefredaktör Stefan Eklund.
Idag avslutar Antje Jackelén sina åtta år som ärkebiskop. ”Jag kommer att sakna henne”, skriver BT:s chefredaktör Stefan Eklund.Foto: Pontus Lundahl/TT

Idag lämnar Antje Jackelén tjänsten som ärkebiskop i Svenska kyrkan. Det sker vid en högmässa i Domkyrkan i Uppsala. Jag kommer att sakna henne. Hon har varit en viktig röst i samhällsdebatten.

Jag skrev en förhoppningsfull text när hon tillträdde med rubriken ”Jackelén vill ställa kyrkan mitt i byn” (GP 15 juni 2014) och det har hon sannerligen gjort. Men Antje Jackelén har också väckt vrede och anklagats för att politisera kyrkan och att inte hålla en nödvändig gräns mot islam.

Det är kritik som faller platt. Att kyrkan i en tid då de frågor som väcker mest engagemang, invandring och klimatkris, skulle vara tyst och inte ge sin syn på dem utifrån tolkningar av Bibeln och kristen tradition är en svårsmält hållning, tycker jag. Omsorgen om främlingen och skapelsen är centrala för kristenheten. Det är kyrkans plikt att säga sin mening i de frågorna. Det har Antje Jackelén gjort.

Dialogen med andra religioner, i huvudsak islam (kritiken handlar alltid om islam) är också högst relevant när Sverige numera består inte bara av kristna, utan av hundratusentals muslimer. Det är viktigt att vara tydlig med att de terrordåd som sker i islams namn säger lika lite om den religionen och dess utövare som terrordåd i vit kristenhets namn säger om oss som kallar oss kristna. Den tydligheten har Antje Jackelén haft.

En talande episod under Antje Jackeléns tid som ärkebiskop var när Svenska kyrkan anklagades för att inte tillräckligt engagera sig för förföljda kristna i Sverige, bland annat på flyktingförläggningar, utan i stället använde sin verksamhet för att hjälpa alla flyktingar oavsett religionstillhörighet. Antje Jackelén twittrade som svar: ”Vi hjälper inte för att de är kristna utan för att vi är det.”

En lysande formulering. Antje Jackeléns retoriska kompetens har varit ett vasst vapen i kampen mot främlingsfientlighet och hårdför nationalism. Det senare är viktigt. Kyrkans internationalism bygger broar när andra politiska krafter vill resa murar mot omvärlden.

”Antje Jackeléns retoriska kompetens har varit ett vasst vapen i kampen mot främlingsfientlighet och hårdför nationalism.”

Med allt detta sagt, Antje Jackelén har också värnat kyrkans traditioner och dess tusenåriga riter där nattvarden, detta märkliga möte med det osägbara, står i centrum. Hon har balanserat skickligt mellan de två diken som kyrkan kan hamna i; att vara alltför samtida och ytlig eller att vara alltför världsfrånvänd och sluten i sitt eget skal. I sitt herdabrev som biskop i Lund, ”Gud är större” (2011), skriver hon: ”Koncentrationen på det andliga kan gå hand i hand med ett minimalt intresse för samhällsfrågor. /…/ Kyrkan kan bli alltför intern, en krets av människor som trivs tillsammans, och hamna i underhållningsbranschen snarare än i utmaningsbranschen.”

Med Antje Jackelén som ärkebiskop har Svenska kyrkan sannerligen varit i utmaningsbranschen. Det har varit befriande i en tid av ökad populism, nationalism och ett hårdnande debattklimat. Antje Jackelén har sett till att Svenska kyrkan har spelat en viktig roll som motkraft till den samhällsutvecklingen. Hon har fått betala ett högt pris. Hat och hot har varit ständiga följeslagare.

Vad kommer nu? Svenska kyrkan har någon slags outtalad ordning där en kontroversiell ärkebiskop efterträds av en mer försiktig. Efter den innerligt frispråkige och kontroversielle KG Hammar kom förvaltaren Anders Wejryd. Efter honom följde Antje Jackelén. Nu kan vi kanske förvänta oss mer diplomatiska tongångar med den till synes lågmälde Martin Modéus. Vi får se. Ett viktigt jobb är det hur som helst.

Fotnot: Stefan Eklund är en av kapitelförfattarna i ”För världens skull. En festskrift till ärkebiskop Antje Jackelén” (Verbum) som överlämnas i samband med att Antje Jackelén lämnar sin tjänst i helgen. Bland övriga författare finns Caroline Krook, Jayne Svenungsson, Werner G. Jeanrond, Mina Dennert och Jakob Wirén.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.