Annons

Mathias Bred: Hon är Billströms nya allierade

Sverige stärker relationen till det fria Belarus.
Mathias BredSkicka e-post
Gästkrönika • Publicerad 15 november 2023
Mathias Bred
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Svjatlana Tsichanouskaja och Tobias Billström (M) under ett möte i Vilnius nyligen.
Svjatlana Tsichanouskaja och Tobias Billström (M) under ett möte i Vilnius nyligen.Foto: UD

Nyligen besökte utrikesminister Tobias Billström (M) Svjatlana Tsichanouskaja som var den kandidat som egentligen vann presidentvalet mot Alexandr Lukasjenko år 2020. Mötet skedde i Litauens huvudstad Vilnius där den belarusiska exilregeringen har sitt kontor.

Dagens krönikör

Mathias Bred

är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån, SNB.

Tsichanouskaja är en otippad och från början ovillig ledare för den belarusiska demokratirörelsen. Egentligen var det hennes man som ställde upp i valrörelsen 2020 men efter att han fängslades av regimen gick hon med på att sätta sitt namn på listan. Före sin kandidatur hade hon arbetat som lärare och inte varit politiskt engagerad. Det har sagts att Lukasjenko tillät henne att ställa upp som motkandidat därför att han ansåg en kvinna som chanslös och därmed ofarlig.

Annons

Men i valet 2020 visade det sig att det belarusiska folkets demokratilängtan hade väckts. Tsikhanouskaja blev en symbol för hoppet om ett nytt Belarus och valet hotade att gå Lukansjenko ur händerna. Han klamrade sig fast vid makten tack vare omfattande valfusk och genom att använda sin förtryckarapparat för att slå ned de demonstrationer som följde. Fortfarande sitter runt 1500 dissidenter fängslade i Belarus. Tsichanouskaja och många andra i demokratirörelsen tvingades att gå i exil.

Från början hade exilregeringen bara tre krav: de politiska fångarna skulle friges, landets konstitution som bara låter presidenter sitta i max två mandatperioder skulle återinföras, och fria val skulle utlysas.

”Det är ett idealistiskt sätt att stärka Belarus demokratiska opposition och visa att den styrande diktatorn i Minsk saknar legitimitet.”
Mathias Bred

Men valnederlaget hade gjort Lukansjenko än mer beroende av Putin och när Ryssland anföll Ukraina i februari 2022 blev Belarus situation storpolitik. Ryska styrkor använder Belarus territorium för sin logistik och för att producera krigsmateriel. Det var till Belarus Wagnergruppen tilläts att dra sig tillbaka för att kunna provocera och hota Polen. Belarus har även använts som bas för ryska attacker in på ukrainskt område. Militära bedömare har till och med varnat för att om Putin till slut skulle använda taktiska kärnvapen skulle dessa kunna skjutas från belarusiskt territorium.

Det är mot den dystra bakgrunden som Svjatlana Tsichanouskaja nu arbetar. Belarus måste bli en del av den fredliga upplösningen av Ukrainakriget. Om landet fortsatt styrs av en diktator som tar order från Kreml kan Belarus användas för att hota grannländer och destabilisera regionen.

Det är därför som regeringen med Tobias Billström i spetsen gör något så oortodoxt i diplomatiska sammanhang som att i praktiken skicka en ambassadör till en regering utan land. Tidigare ambassadören Christina Johannesson blir nämligen den svenska regeringens särskilda sändebud till Belarus demokratirörelse i Vilnius. Det är ett idealistiskt sätt att stärka Belarus demokratiska opposition och visa att den styrande diktatorn i Minsk saknar legitimitet. Men det är också småstatens realpolitik. Ett demokratiskt Belarus skulle göra vår del av världen säkrare.

Annons
Annons
Annons
Annons