Holmgren: En klimatlag måste fyllas med innehåll

Mitt Europa Artikeln publicerades
EU-kommissionens Ursula von der Leyen och rådets ordförande Charles Michel berättar för omvärlden om EU:s satsning på en ”green deal”.
Foto: Virginia Mayo
EU-kommissionens Ursula von der Leyen och rådets ordförande Charles Michel berättar för omvärlden om EU:s satsning på en ”green deal”.

Snart presenterar EU-kommissionen en klimatlag. Det tycker vi gröna är välkommet. De klimatlagar som finns runt om i världen visar att de ofta leder till fler gröna jobb, bättre klimatarbete och en mer hållbar ekonomi. Det var därför Miljöpartiet kämpade hårt för en klimatlag på EU-nivå redan förra mandatperioden.

Men det förslag som EU-kommissionen väntas presentera behöver granskas kritiskt. En klimatlag måste fyllas med tillräckligt innehåll för att ha en funktion. Annars blir klimatlagen bara ett sätt för oss politiker att framstå som att vi gör något men utan krav på att vi faktiskt levererar.

Klimatlagen väntas innehålla ett mål om att EU ska bli koldioxidneutralt till 2050. Det kan låta ambitiöst men är tyvärr långt ifrån tillräckligt. Det som behövs nu är ett ambitiöst mål redan till 2030, eftersom det är helt avgörande att utsläppen minskar rejält de närmaste tio åren. Att fokusera för mycket på ett mål som ligger årtionden framåt tar i värsta fall bort uppmärksamheten från vad som behövs nu.

Något annat viktigt är att en så kallad koldioxidbudget ingår i klimatlagen. Det är ett centralt begrepp i rapporterna från FN:s klimatpanel. Precis som inom ekonomin behövs en budget för att vi inte ska “spendera” mer koldioxid än klimatet klarar av. Att begränsa klimatutsläppen utan att använda koldioxidbudgetar är som att arbeta med statens finanser utan att känna till att det finns en statsbudget. Följden blir annars ett övertrasserat konto och skuldsättning. Denna skuld måste sedan betalas av framtida generationer.

Genom att arbeta med koldioxidbudgetar blir det även enklare att utvärdera politiken. Olika partier kan förstås göra olika politiska prioriteringar, men det bör ske inom ramen för en budget som är i linje med Parisavtalet. Det borde vara lika självklart som att partier kan presentera en seriös budget för den ekonomiska politiken.

Koldioxidbudgetar ger också en tydlig koppling mellan forskning och politik. Ekonomer har ofta en naturlig plats vid bedömning av den finansiella politiken. Klimatforskare borde ha en motsvarande roll inom klimatpolitiken. Det skulle kanske vara obekvämt för många politiker - men det vore mycket bättre för klimatet.

Tyvärr lär varken tillräckliga mål i närtid eller en koldioxidbudget ingå i den nya klimatlagen. Vad kommissionen i själva verket väntas presentera är ett ramverk som låter bra, men som inte ställer tillräckliga krav på oss politiker. Det vore som att försöka sanera statsfinanserna utan att ha ett mål för hur mycket utgifterna ska minska. Om ekonomin skulle vara i en rejäl kris just nu skulle en finansminister med ett vagt mål om att budgeten ska vara i balans igen om 30 år inte bli särskilt långvarig.

Tack och lov kommer parlamentet få möjligheter att förbättra kommissionens förslag. Förhoppningsvis kan parlamentet se till att det blir samma ordning i klimatpolitiken som i den ekonomiska politiken. Det är de minsta medborgarna ska begära av oss politiker.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.