Annons

Pär Holmgren: Blir EU:s jordbrukspolitik ett hinder?

Under fyra intensiva dagar förra veckan röstade vi i Europaparlamentet om nära 2000 ändringsförslag gällande EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det hela kokar ner till den avgörande frågan om hur pengarna ska användas.
Pär Holmgren
Mitt Europa • Publicerad 27 oktober 2020
Pär Holmgren
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Jordbrukets utsläpp av växthusgaser måste ställas om.
Jordbrukets utsläpp av växthusgaser måste ställas om.Foto: Fredrik Sandberg / TT

Av EU:s totala budget för de kommande sju åren går en tredjedel till jordbruket. Det motsvarar den ofantliga summan 350 miljarder euro totalt, eller omkring 600 miljarder kronor per år.

Mitt Europa

Pär Holmgren

är Europaparlamentariker för Miljöpartiet, som ingår i partigruppen De Gröna.

På 30 år har fyra av fem Europeiska gårdar tvingats stänga ner, och bara de senaste tio åren har vi förlorat en fjärdedel av alla aktiva bönder i Europa. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att driva småskaligt jordbruk idag.

Annons

Genom att låta den största delen av jordbruksstödet falla i händerna på en liten elit av markägare, som driver ohållbara och tungt industriella jordbruk, har EU-politiken bidragit till denna utveckling.

”Dagens jordbrukssektor, särskilt det industriella jordbruket, står för enorma utsläpp av växthusgaser. Här krävs det rejäl omställning om vi ska ha en chans att nå klimatmålen för 2050.”

Vi måste förändra jordbrukspolitiken. Stödet ska gå till de lantbrukare som vill och vågar ställa om, så att de kan konkurrera på samma villkor som de största lantbruken i Europa.

Vi gröna vill att den gemensamma jordbrukspolitiken ska vara en solidarisk och rättvis omställningsfond för landsbygden och jordbruket i stort, till förmån och som verktyg för EU:s klimatsatsningar. Våra skattepengar ska inte underlätta för ohållbara metoder inom jordbruket, som intensiv djuruppfödning och monokulturer.

Med en lokal matförsörjning får vi mindre miljöpåverkan, återför jobb till landsbygden och blir bättre rustade i kristider.

Dagens jordbrukssektor, särskilt det industriella jordbruket, står för enorma utsläpp av växthusgaser. Här krävs det rejäl omställning om vi ska ha en chans att nå klimatmålen för 2050.

Efter den sista omröstningen i fredags stod det klart att EU-parlamentet tyvärr ställer sig bakom en reform som sänker ribban i jordbrukspolitiken, både vad gäller rättvis fördelning och hållbarhet.

Det Europaparlamentet enats om är inte alls ett steg i rätt riktning, som vissa debattörer påstår. Med denna reform, som innehåller greenwashing och massor av kryphål, springer vi bara lite långsammare åt fel håll.

Förra veckan såg vi hur klimatrörelsen, med Greta Thunberg i spetsen, tryckte på för att få Europaparlamentet att rösta emot denna reform, som kan få förödande konsekvenser för klimatet, i kampanjen #VoteThisCAPdown. Tyvärr valde majoriteten av Europaparlamentets ledamöter att blunda för deras uppmaningar.

Nu väntar förhandlingar med EU-kommissionen och EU:s regeringar. Vi hoppas att EU:s ledare hörsammar vår och den breda klimatrörelsens oro. Det är fortfarande möjligt för kommissionen att komma med ett nytt förslag för hur jordbruksreformen ska se ut.

De kommande sju åren, som detta handlar om, är helt avgörande för Europas jordbruk. Vi måste få en reform som skapar förutsättningar för ett hållbart jordbruk och en livsmedelsproduktion som inte motverkar utan istället stödjer våra klimatmål.

Annons
Annons
Annons
Annons