Jesper Strömbäck: Högerkritiken mot public service är felaktig
Tvärtom visar forskning att förtroendet för nyhetsmedierna generellt är både tämligen stabilt och högt, särskilt för public service. I SOM-undersökningarna brukar exempelvis runt 75 procent uppge att de har mycket eller ganska stort förtroende för SVT och SR.
Jesper Strömbäck
är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.
Samtidigt visar forskning att det finns några grupper som avviker genom att ha mycket lägre medieförtroende än andra. Det handlar då om personer som står klart till höger och bland de som sympatiserar med SD, det vill säga samma grupper som brukar hävda att medieförtroendet är lågt och/eller sjunkande. Detta kan ses som ett uttryck för det gamla talesättet att man känner andra som man känner sig själv.
En viktig fråga är samtidigt varför personer klart till höger och sympatisörer till SD har lägre förtroende för nyhetsmedierna i allmänhet och särskilt för public service. Ett svar skulle kunna vara att dessa medier är mer eller mindre vänstervridna, vilket i så fall skulle motivera ett lägre förtroende för dem.
Problemet är dock att det inte finns något stöd i forskningen för det. Trots att frågan har undersökts under decennier visar innehållsanalyser att det inte finns någon systematisk partiskhet varken till vänster eller höger i nyhetsrapporteringen. Detta vet rimligen de proffsdebattörer som brukar anklaga medierna för vänstervridning.
”Givet detta är det kanske inte så konstigt att förtroendet för public service är lägre bland personer klart till höger och sympatisörer till SD.”Jesper Strömbäck
Då är en mycket mer trolig förklaring att det sedan länge pågår mer eller mindre systematiska attacker mot nyhetsmediernas legitimitet från olika aktörer till höger. Det skulle i så fall inte vara unikt för Sverige. I princip oavsett vilket demokratiskt land det handlar om brukar olika grupper till höger, särskilt högerpopulister, anklaga nyhetsmedierna för att bland annat vara vänstervridna och dölja sanningar.
Detta gäller också svenska riksdagsledamöter, vilket en ny studie visar. Den bygger på samtliga riksdagsledamöters tweets om medier under ett år, med särskilt fokus på tweets som innehåller delegitimiserande mediekritik. Med det avses mediekritik som är ohövlig och aggressiv, som saknar resonemang och argument, och har som funktion att underminera nyhetsmediernas legitimitet och förtroende. Ett par exempel är svepande anklagelser om att medierna är ”vänstervridna” eller ägnar sig åt ”propaganda”.
Bland mycket annat visar resultaten att kritik mot medierna är vanligare än stöd, men än viktigare är att delegitimiserande mediekritik är vanligare än konstruktiv mediekritik. När det gäller den delegitimiserande mediekritiken visar resultaten samtidigt att riksdagsledamöter från M och SD står för hela 89 procent av dessa, och att den främsta måltavlan är public service.
Givet detta är det kanske inte så konstigt att förtroendet för public service är lägre bland personer klart till höger och sympatisörer till SD. Snarare kan det ses som ett exempel på framgångsrik opinionsbildning, även om den är svepande och osaklig och ofta bygger på falsk och missvisande information.
