Högerextremismen måste bekämpas
För första gången på flera år minskar antalet nazistaktioner runt om i landet. Men i Sjuhärad sker en ökning. Det är framförallt i Mark, Tranemo, Svenljunga och Herrljunga som ökningen är som störst. Men även i Borås har den ökade närvaron varit påtaglig i form av uppsatta klistermärken, affischer och banderoller.
Varför ökningen sker i just Sjuhärad kan bero på olika faktorer. I rapporten Intoleranta platser? (2017) från Segerstedtinstitutet lyfts tre förklaringar till varför rasideologiska organisationer har lättare att etablera sig på vissa platser än andra. Den ena är historisk och handlar om huruvida platsen har en historisk tradition av högerextremism. Den andra är av strukturell art och syftar till de demografiska, ekonomiska och sociala förutsättningar som finns i en ort.
En tredje aspekt är en slags åsiktsförklaring där missnöje mot invandring och politiska etablissemang kan driva fram högerextremism. Intressant i sammanhanget är att en utveckling där partier i allt högre utsträckning rör sig mot mitten på den politiska kartan riskerar att lämna fältet fritt för diverse ytterkantspositioner.
”Det finns dock en fråga som är ännu viktigare än den om vad som driver nazistiska och rasideologiska organisationer till vissa platser. Och det är hur man får bukt på dem.”
Dessa tre förklaringsmodeller måste inte alltid sammanfalla med varandra. Exempelvis kan en ort bli ett rasideologiskt tillhåll trots att orten saknar en historisk förankring av högerextremism. Inte heller står de olika förklaringsmodellerna i motsatsförhållande till varandra. I några av de 35 kommuner som undersökts i rapporten, och som haft störst rasideologisk aktivitet mellan åren 2008-2015, överlappar vissa strukturer. Till exempel är platser med låg utbildningsnivå och låga inkomster särskilt gynnsamma för nazistiska organisationer att växa i.
Trots det kan man inte med säkerhet säga att platser med hög aktivitet kännetecknas av vissa specifika egenskaper. Det finns kommuner där såväl utbildningsnivån som inkomstnivån är låg, men som saknar rasideologisk aktivitet. Vidare finns det andra faktorer som urskiljer de undersökta kommunerna från varandra. De har exempelvis olika stor andel utrikes födda, olika hög arbetslöshet och det politiska klimatet kan skilja sig avsevärt.
Det finns dock en fråga som är ännu viktigare än den om vad som driver nazistiska och rasideologiska organisationer till vissa platser. Och det är hur man får bukt på dem. Ett område som högerextremismen varit utbredd i är Värmland där mindre både mindre orter med lägre utbildnings- och inkomstnivå och en högskolestad som Karlstad haft hög närvaro av nazistiska och rasideologiska organisationer.
Men i fjol minskade aktiviteten markant i regionen. Det beror dels på de interna splittringar och falangstrider som blossat upp i Nordiska motståndsrörelsen efter valet 2018. Men det är också tack vare ett digert arbete från olika aktörer i samhället.
Den ideella organisationen Agera Värmland som arbetar med demokratifrågor lyfter i sin årsrapport för 2019 fram att det måste finnas en bred samordning nationellt, regionalt och lokalt. Och de måste komplettera varandra. Sjuhärads lösning finns troligtvis i exemplet Värmland.
