Annons

Anela Murguz: Hinner mamma vara annat än mamma?

Häromveckan firades mammorna brett, och det med rätta. Men ser vi till att de då och då får vara annat än bara mamma?
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 16 juni 2022
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Ibland behöver mamma få vara annat än bara mamma.
Ibland behöver mamma få vara annat än bara mamma.Foto: Gorm, Kallestad

På mors dag firas mammorna. Butikerna fylls med uppvaktningskort, tårtor och blommor. Och sociala medieflödena likaså.

Det är de allt värda, mammorna. För det verkar vara allt annat än lätt. Vittnesmålen från småbarnsföräldrar skrämmer en ibland. Sömnbrist, en massa tjafs om ansvarsfördelning och en hel del projektledning verkar inte särskilt lockande, om jag ska vara ärlig. Men att vara i den där småbarnsbubblan, med barnvagnspromenader, teckningar från förskolan och det obligatoriska stoppet på lekplatsen efter skolan, verkar så mysigt att det kompenserar upp det andra.

Annons

Frågan är bara vilken del av moderskapet – stressen eller den mysiga bubblan som många nyblivna mammor verkar befinna sig i – som förklarar det sviktande politiska engagemanget som verkar dala samtidigt som man blir gravid.

Ny forskning från Göteborgs universitet visar nämligen att kvinnor blir mindre politiskt engagerade under och efter en graviditet jämfört med deras partners. Det strider mot en föreställning jag själv haft länge, där jag har tänkt att det rimliga utfallet av att bli förälder måste vara att man blir mer engagerad i politiska frågor eftersom det i allra högsta grad formar det samhälle som ens barn växer upp i.

Nu handlar studien förvisso om politiskt engagemang, inte samhällsengagemang som är ett bredare begrepp. Rättare sagt om hur ofta förstagångsföräldrarna har sökt politisk information, försökt påverka politiskt, diskuterat politik eller delat politiska budskap på sociala medier. Men även hur intresserade de är av politik och hur viktigt de anser att det är i samhället.

Intressant är att båda könen tappar det politiska intresset och engagemanget. Både männen och kvinnorna uppger att de lägger mindre tid på att exempelvis ta till sig av vad som händer i världen under och efter en graviditet, vilket talar för att det nog handlar om en föräldrabubbla där den lilla världen övertrumfar den stora.

Men när barnet fyllt fyra år hämtar männen in tappet för det politiska intresset medan kvinnorna fortfarande befinner sig på lägre nivåer än innan de blev gravida. En trolig förklaring kan finnas i tidigare forskning som visat att kvinnor påverkas mer av föräldraskapet än män. Man menar därför att den aktuella studien snarare visar att denna förändring sker redan under graviditeten.

På bara en punkt återställs kvinnors politiska engagemang till tidigare nivåer, och det är när det gäller att försöka förändra politiskt. Men även då handlar det oftast om frågor som barnomsorg och skola. Det är som om det i moderskapsrollen inte finns plats för att vara något annat än mamma.

Här uppstår den klassiska frågan om det är hönan eller ägget som kommer först: Är det de olika biologiska förutsättningarna i föräldraskapet som påverkar? Eller de sociala förväntningar som finns?

Svaret är inte självklart. För visst har kvinnan ett starkare band till föräldraskapet. Det är ju trots allt hon som bär barnet i nio månader, med allt vad det innebär medicinskt, emotionellt och biologiskt. Men det står knappast i vägen för fler engagerade fäder som tar lika stort ansvar för familj och hushåll som kvinnan. Och inte heller bör det stå i vägen för att mamma då och då får vara någon annan än bara mamma.

Annons
Annons
Annons
Annons