Hellre ett hem än en värmestuga
I en debattartikel beskriver Moderaterna i Borås hur det högg till i hjärtat när de hörde ett radioinslag om situationen för hemlösa i Borås (BT 25/12). Trots det kalla vädret i mitten av december stängdes ett akutboende under dagtid. Något som har väckt kritik.
Katarina Söderberg, som engagerat sig ideellt i frågan, har i ett inslag i P4 Sjuhärad (17/12) pekat på det orimliga i att låta lokalerna stå tomma under dagtid medan de hemlösa går runt och fryser. Kommunen försvarar beslutet med att vissa skulle bo där jämt, vilket inte är optimalt med tanke på att det är ett akutboende avsett för just akuta ärenden.
Det finns förstås goda poänger på båda sidor. Helt klart är att något behöver göras åt de hemlösas situation. Enligt P4 Sjuhärad är det rekordmånga hemlösa i Borås. 2021 ökade antalet akut hemlösa med tre personer jämfört med året dessförinnan och totalt var 348 personer hemlösa i Borås det året.
Moderaterna föreslår med anledning av det en värmestuga dit de hemlösa kan hålla sig varma om dagarna. I debattartikeln i BT redogör de för hur de mötts av kalla handen av de styrande partierna i Borås. Det är möjligt att en värmestuga hade bidragit till att fler utan tak över huvudet kan hålla värmen och att den i det avseendet fyller sin funktion.
Men frågan måste sättas i ett större perspektiv. Vad för typ av samhälle vill vi ha? Är det värdigt att det i ett välfärdsland som Sverige ska behövas finnas värmestugor för hemlösa? Och är inte målet om att få ned hemlösheten att föredra framför att hålla de hemlösa varma genom en värmestuga?
Visst, förslaget om en värmestuga behöver inte stå i kontrast till långsiktiga åtgärder som motverkar hemlöshet. Men det senaste årets politiska debatt lämnar mycket att önska. För i takt med att inflationen stigit och räntorna höjts har det blivit alltmer knapert för de flesta svenskar. Däremot har perspektivet hela tiden utgått från den välbeställda medelklassen med uppvärmda villor och bostadsrätter. Väldigt lite av alla de nationella stödpaket som tagits fram med anledning av det ansträngda ekonomiska läget har utgått från de som lever i ekonomisk utsatthet.
Samtidigt hotas allt fler boråsare av vräkning, vilket BT rapporterade om före jul. Sedan 2019 har antalet registrerade ärenden hos vräkningsförebyggande enheten i Borås ökat med 55 procent. Även om de flesta vräkningar motverkas genom olika stödinsatser lär den ekonomiska krisen att fortsätta lämna avtryck även kommande år. Och då kommer det slå hårdast mot de med minst marginaler. För att motverka det behövs en politik som prioriterar dessa grupper, inte en politik som räddar en redan köpstark grupp.
Värmestugor i all ära, men de allra flesta föredrar nog en riktigt hem.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.