Annons

Anela Murguz: Hellre barn bakom galler än med vapen i handen

Att sänka straffmyndighetsåldern är inte optimalt. Men alternativet – att inte göra något – är värre.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 22 maj 2023
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Poliser på plats vid en av alla skjutningar som skakat svenska bostadsområden de senaste åren.
Poliser på plats vid en av alla skjutningar som skakat svenska bostadsområden de senaste åren.Foto: Christine Olsson/TT

Regeringen vill sänka straffmyndighetsåldern från 15 år. Exakt var den nya åldersgränsen kommer att hamna är ännu oklart, men någonstans mellan 12 och 15 år enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Till DN (18/5) säger han att läget är värre än han trott, trots att han säger sig ha kommit väl förberedd till justitiedepartementet vid regeringsskiftet. Med förslaget vill justitieministern att socialtjänsten tidigare ska kunna sätta in insatser mot barn som löper stor risk att hamna i kriminalitet – även utan föräldrarnas samtycke.

Annons

Som vanligt kan reaktionerna på förslaget delas upp i två läger, beståendes av de som applåderar åt förslaget rakt av och de som anser att det är förkastligt att göra barn under 15 år straffmyndiga. Detta trots att kritikerna mycket väl är medvetna om att det inte handlar om rena fängelser för barnen i fråga, utan om olika typer av stödinsatser för att motverka kriminalitet.

Dessvärre är läget så pass allvarligt att det kräver ett omtag av hela vårt synsätt på unga brottslingar. Under våldsvågen som drabbat Stockholm sedan i julas har hälften av alla misstänkta varit minderåriga under 18 år enligt polisen. Att barn blivit en tillgång för de kriminella gängen är vid det här laget allmänt känt och mycket bottnar i att påföljderna för minderåriga brottslingar inte är tillräckligt kännbara.

Ett problem med regeringens förslag är dock att den kan ha oönskade effekter. Redan i dag vittnar polisen om 8-åringar som springer ärenden åt gängen. Det visar i sin tur vad gängen är benägna till och att inte ens de allra minsta barnen är fredade. En konsekvens av förslaget kan därför likväl bli att brottsaktiviteten fortsätter att gå ned i åldrarna och att 8-åringarna blir mer attraktiva för gängen än vad dagens 13-åringar är.

”Regeringens förslag om en sänkt straffmyndighetsålder kommer inte få denna socialiseringsprocess att upphöra. Däremot svarar det mot de barn och unga som är brottsaktiva redan nu.”

Det brukar sägas att nyrekryteringen till gängen är det som måste brytas. Och även om problemet är för stort för att märka ord är det på sin plats att påminna om att det är legitima företag och andra aktörer som ägnar sig åt rekryteringar. Det som sker i gängkriminalitetens värld går snarare att likna vid en socialiseringsprocess – som skyndsamt behöver brytas.

Regeringens förslag om en sänkt straffmyndighetsålder kommer inte få denna socialiseringsprocess att upphöra. Däremot svarar det mot de barn och unga som är brottsaktiva redan nu. Och tyvärr behövs det lika mycket som de förebyggande insatserna.

Ett samhälle där barn avrättar andra är långt värre än ett samhälle som markerar mot dem som är beredda att beväpna sig redan innan de hunnit nå puberteten.

Annons
Annons
Annons
Annons