Heinö: Veckan då världen stängde igen

Ledarkrönika Artikeln publicerades
En
Foto: Martin Meissner
En "stop corona"-pin fäst på en infektionssköterskas bussarong, fotograferad i veckan på universitetskliniken i Essen. Handslaget har blivit en riskfaktor.

Inreseförbud. Utegångsförbud. Drastiska inskränkningar i mötes- och näringsfrihet. Nedstängda offentliga verksamheter. Coronaviruset förändrar världen.

Extrema åtgärder har på exceptionellt kort tid normaliserats när beslutsfattare världen över gör vad de kan för att, som det heter, plana ut kurvan. Coronaviruset kan inte stoppas men det kan fördröjas. Ju långsammare spridning, desto större chans att sjukvården inte kollapsar.

Det är stora värden som står på spel. Mänsklig hälsa, först och främst. Ingen vill ha på sitt samvete att ha gjort för lite och för sent. De regeringar som nu agerar jämförelsevis försiktigt - den svenska, den brittiska - riskerar ett rejält bakslag om det värsta inträffar och det samtidigt visar sig att exempelvis Frankrike eller Danmark klarar sig bättre.

Men också naturligtvis ekonomiska värden. Att prissätta hälsa är aldrig särskilt smakfullt men det är en oundviklig del av ekvationen. Det kostar helt enkelt enorma summor att riskminimera. Vi var redan på väg in i dåliga tider. Nu har det hela tagit en vändning i betydligt värre riktning. Den gångna veckan har börserna världen över rasat så kraftigt att 1929 nu framstår som en mer adekvat referens än 1987 eller 2008. Oh det är ingen bubbla som spricker utan en på många håll brutal inbromsning i den reala ekonomin.

Samtidigt ökar notan för varje dag. Mängder av små företag - restauranger, turistbutiker, teatrar - kommer gå omkull. Många stora företag kommer behöva, eller åtminstone begära, stöd. Efterfrågan på offentliga räddningsinsatser kommer vara stor och beständig.

Och ändå är detta bara början. Länder som stänger igen kommer inte kunna sänka ner vindbryggan igen så länge viruset sprids på andra håll. I Kina, där den inhemska spridningen ser ut att ha avstannat och många nu tillfrisknat, kommer hotet under lång tid nu komma utifrån. I en global värld är vi alla beroende av kedjans svagaste länk. Sannolikt kommer det att vara USA som är denna svaga länk med oöverskådliga följder för den globala ekonomin och maktbalansen.

Vid sidan av de ekonomiska påfrestningarna utgör viruset också en allvarlig prövning av den samhälleliga tilliten. Framgångsrik pandemibekämpning förutsätter förtroende. Som medborgare måste vi kunna lita på myndigheter och experter. Vi behöver kunna lita på att den information som förmedlas är korrekt, att all tillgänglig fakta förmedlas begripligt och utan skygglappar, att beslut vilar på en begåvad analys av tillgängliga fakta.

Det är naturligt att politiskt ledarskap hamnar i fokus under en kris. Kontrasten mellan exempelvis Angela Merkel och Donald Trump är kanske större än någonsin. Medan Merkel hyllas för att sakligt förmedla en dyster prognos, ljuger Trump om icke-existerande tester och karantäner.

Men allt för mycket fokus på ledarskap förstärker illusionen av att en sådan här kris kan hanteras primärt med politiska medel. Ytterst är ansvaret individuellt och avvägningarna moraliska, snarare än politiska.

Vi måste därför först och främst kunna lita på varandra: att den som har symptom undviker arbetsplatser och kollektivtrafik, att alla riskminimerar, att friska människor tar hänsyn och hjälper dem med sämre förutsättningar. Myndigheter har begränsad räckvidd, det offentliga har begränsade resurser. Det individuella omdömet är helt avgörande för att minimera spridning.

Pandemin är ett hårt stresstest för den samhälleliga tilliten. Klarar vi det har vi mycket goda förutsättningar att återhämta oss,

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.