Hedersbrott kräver sin lag

Utredaren, riksåklagare Petra Lundh, förordar att ett särskilt hedersbrott ska införas. Hon argumenterar med eftertanke och kraft för sitt förslag:

”Det kan handla om allt från utfrysning eller mobbning till våld eller rent av mord”.

Hederskontext är inte något som kan betraktas som ett kuriöst, kulturellt betingat undantag utan snarare något som många unga kan drabbas av.

Det som ofta hörs i debatten är att detta skulle ha en exklusiv koppling till muslimska grupper. Det är fel. Hedersvåldet återfinns i många kulturer och områden över hela världen. Den mer generella kopplingen finns istället mellan hederskultur och förekomsten av en svag stat. Över det hela vilar patriarkala strukturer och ett tillstånd där kvinnans ställning är underordnad mannens. Andra organisationsformer och ordningar för rättsskipning får då större legitimitet, som behovet av släkten eller klanen för att tillgodose individens behov av skydd.

Detta ger utrymme för att lyfta fram det ofrånkomliga, nämligen att ”Land ska med lag byggas.”

Låt vara att formuleringen har urgamla anor och sina bestämda konungsliga konnotationer: Det var som bekant Karl XV:s valspråk. Men orden äger också all sin relevans i ett mångkulturellt samhälle som dagens svenska.

Därför är det också nödvändigt att lagstiftningsarbetet sker på rätt grunder, inte minst i ett politiskt klimat där det som föreslås inte sällan syftar till att främst väcka opinion. Det är viktigare att processen är grannlaga och får ta den tid som krävs.

Riksåklagarens utredning är heller inte den första. När justitierådet Mari Heidenborg presenterade sin utredning Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69 ) kunde hon konstatera att det i sammanhanget behövdes ett särskilt barnäktenskapsbrott. Hon förde också fram förslaget om ett utreseförbud för barn. Ett sådant finns idag.

Den utredning som nu har lagts fram tillsattes efter att regeringen, Centerpartiet och Liberalerna fann varandra i januariavtalet. Syftet har hela tiden varit att brott med hedersmotiv ska få sin egen brottsrubricering. I dag råder det inga som helst tvivel om att det går att göra en sådan relevant och meningsfull.

Den uppgraderingen kommer dock knappast till att leda till att all hedersproblematik upphör i ett slag. Lindhs gissade under pressträffen under onsdagen att det under ett första år kunde handla om ett 30-tal nya fall som hamnar i domstol. Vilket skulle betinga en kostnadsökning på cirka 17 miljoner kronor i slutändan av rättskedjan.

Att tillföra den sortens summor till kriminalvården torde knappast vara värt besväret att träta om.