Annons

Nadim Ghazale: Hatretoriken kan leda till våld

Vi lever i en tid där det politiska klimatet på kort tid blivit extremt, polariserat och laddat. Att denna upptrappning medför en ökad risk för politiskt våld är uppenbart.
Nadim Ghazale
Gästkrönika • Publicerad 17 juni 2024
Nadim Ghazale
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Tangentbordskrigarnas manipulation av sociala mediers algoritmer skapar och förstärker extrema tankegods och radikaliserar människor i realtid, skriver Nadim Ghazale.
Tangentbordskrigarnas manipulation av sociala mediers algoritmer skapar och förstärker extrema tankegods och radikaliserar människor i realtid, skriver Nadim Ghazale.Foto: Naina Helén Jåma/TT

Det är också uppenbart vilka som driver på och gynnas av denna farliga utveckling. Internettrollen och deras hatretorik, ofta illa förklädd bakom ”humor”, har snart förintat det offentliga samtalet online. Att färre vill vara en del av det är ett kvitto på detta och en strategi som gynnat trollmästarna på ett framgångsrikt sätt.

Krönikören

Nadim Ghazale

är före detta polis, föreläsare, Boråsambassadör 2021 och verksamhetschef nattvandring.nu.

Dessa hatspridande, emoji-gapskrattande och desinformerande tangentbordskrigare är nu en normaliserad och giftig del av vår digitala verklighet. Deras manipulation av sociala mediers algoritmer skapar och förstärker extrema tankegods och radikaliserar människor i realtid. Genom åren har jag sett otaliga exempel på människor som snabbt förflyttats mot det extrema. Förnuftiga människor som numera legitimerar det som i normala tidevarv tveklöst klassats som mycket problematiskt, om inte extremt.

Annons

Detta fungerar som en katalysator för politiskt våld på flera sätt. När våldsamma och hatiska uttalanden blir en del av den dagliga diskursen, suddas gränserna mellan verbalt och fysiskt våld ut. Människor som kanske aldrig skulle överväga att utföra våldshandlingar kan, under påverkan av konstant hatretorik, börja se våld som en legitim metod för att bekämpa sina motståndare eller uppnå sina politiska mål.

Gemensamt förakt skapar också en sorglig känsla av gemenskap och tillhörighet, vilket stärker gruppen och deras sak. Denna gemenskap är ofta byggd på hat mot ”den andre”, vilket ytterligare polariserar och skapar en ”vi mot dem”-mentalitet. När människor ser sig själva som en del av en större kamp mot en påstådd fiende, blir de mer benägna att ta till våld för att försvara sin grupp och sina idéer.

”Dessa hatspridande, emoji-gapskrattande och desinformerande tangentbordskrigare är nu en normaliserad och giftig del av vår digitala verklighet.”
Nadim Ghazale

Vi behöver bryta detta mönster och den totala dominansen av hatkulturen online. Detta kräver lika delar teknisk som kulturell förändring. Sociala medieföretag måste ta ett större ansvar och förbättra sina modereringssystem. De behöver aktivt identifiera och moderera hatfullt innehåll och dess avsändare. Algoritmer som idag ofta främjar kontroversiellt innehåll för att maximera engagemang måste omprogrammeras för att bortprioritera konflikt och triggande innehåll.

Den kulturella förändringen ligger närmast oss själva. Vi behöver se och ta ansvar för vårt eget och våra vänners beteende. Vi måste våga ifrågasätta våra likasinnade och markera när deras beteende går över anständighetsgränsen istället för att skratta med som ett gäng osäkra barn på en skolgård. Vi måste aktivt röra oss mot en kultur av anständig dialog och debatt som sker med respekt för motparten där skillnader i åsikt, etnicitet, religion, kön mm inte innebär personligt förakt.

Vidare bör lagstiftning spela en roll i att motverka hat och hot online. Internet är idag i princip ett laglöst land. Stort krav på moraliskt ansvar är ofta en favorit hos internettrollens nyttigaste medlöpare. Något som de ofta avkräver andra i frågor som t ex kriminalitet. Det vore smakfullt att börja ta det egna moraliska ansvaret först.

Annons
Annons
Annons
Annons