Annons

Har vi "skenande klimatförändring" på grund av mänskliga aktiviteter?

Kyotoprotokollet, som många hänvisar till, har sin grund i FN:s klimatpanel. Detta avtal är ineffektivt och dyrbart. Enligt många forskare bygger detta på, vad som kan komma att visa sig vara , ”en av världshistoriens största vetenskapliga skandaler”, skriver Berndt Andersson (m).
Ledare • Publicerad 12 april 2008
Efter alla anläggnings- och driftskostnader är ändå kärnkraften hälften så dyr som vindkraften, skriver Berndt Andersson. Bilden är från Ringhals.
Efter alla anläggnings- och driftskostnader är ändå kärnkraften hälften så dyr som vindkraften, skriver Berndt Andersson. Bilden är från Ringhals.Foto: Anders Robertsson

Peter Stilbs, professor vid KTH har skrivit om den ”normala växthuseffekten”. Han beskriver den värmeperiod som norra halvklotet upplevde under åren 800–1300. Under denna tid bedrev man bl.a jordbruk på Grönland. Därefter fick vi klimatförsämring med en köldperiod 1400–1850. De flesta av oss kanske minns från historieböckerna om Karl X Gustav som på 1600-talet tågade med sina trupper över Bälten. Att utgå från 1800-talet, som var en särskilt kall tid och tala om ”skenande klimatförändring” under 1900-talet är inte någon seriös jämförelse. Är en temperaturstegring på 0,6 grader på hundra år extrem? Snabbare temperaturväxlingar har världen upplevt flera gånger om. Hur smälte inlandsisen?

Miljöpartisterna Birgitta Losman och Johan Hellström hänvisar till FN:s klimatpanel (IPCC). Det är det som anses politiskt korrekt idag. Att hundratals forskare ifrågasätter IPCC:s ”växthusgashypotes” förbigås naturligtvis med tystnad. Många forskare anser att IPCC har skapats av politiska skäl. Det har framkommit att klimatpanelen inte har tagit hänsyn till betydelsen av molnighetens växlingar och vattenångans betydelse. Inte heller har man kalkylerat in påverkan från den ökade instrålningen från solen (solaktivitet, solfläckar).

Annons

Kyotoprotokollet, som många hänvisar till, har sin grund i FN:s klimatpanel. Detta avtal är ineffektivt och dyrbart. Enligt många forskare bygger detta på, vad som kan komma att visa sig vara , ”en av världshistoriens största vetenskapliga skandaler”.

Den i särklass viktigaste klimatgasen är vattenånga. Enligt uppgift betyder den 200 gånger mer än koldioxiden. Vattenångan kan vi inte påverka! Då är den förstås ointressant för miljöpartisterna. Bilisterna och flyget går att klämma åt och då riktas insatserna mot dessa. Vad vore Thailand utan flyget?

Miljöpartisterna Losman och Hellström anser att staten subventionerar kärnkraften och att kärnkraften inte bär sina kostnader. Att det har lagts en särskild avgift på kärnkraftsproducerad el för att bekosta upparbetning och på sikt slutförvaring har man tydligen glömt. Att många andra länder anser att ytterligare satsning på kärnkraft är nödvändig och planerar en kraftig utbyggnad har sin självklara grund. Man ser nödvändigheten av att trygga elförsörjningen för att garantera sysselsättning och välfärd.

I miljöpartiets beräkningar ingår att en atomexplosion skulle kunna ödelägga stora delar av Sverige eller i vart fall ge enorma strålningsskador. Efter mera sansade och realistiska bedömningar bär kärnkraften väl sina kostnader, vilket man inte kan påstå om vindkraften.

Visst är det dyrt att bygga kärnkraftverk. Produktiviteten i ett kärnkraftverk är också hög

Efter alla anläggnings- och driftskostnader är ändå kärnkraften hälften så dyr som vindkraften.

Vindkraftverken regnar inte ned som manna från himmelen. Här har vi också stora anläggningskostnader och miljöstörande processer i framställningen av byggkomponenter. På plats har vi roterande propellrar och vinandet från dessa, förutom det rent estetiska. Lugn och orörd natur borde vara av värde också för en miljöpartist.

Den planerade satsningen på vindkraft innebär mycket stora kostnader och därmed ett gigantiskt slöseri med skattemedel. Detta är pengar som bokstavligen kastas i sjön till föga värde för vår miljö.

I propagandan för vindkraft skrivs ofta hur många villor som ett vindkraftverk kan försörja med el. Det är inte lika angeläget att skriva om hur mycket skattemedel som satsas på varje vindkraftverk. Tänk om dessa summor istället kunde satsas på vården för att lindra sjukdom och lidande.

Hur vore det att beskriva hur många läkare, sjuksköterskor eller undersköterskor som kunde anställas, eller hur många vårdplatser som kunde tillskapas för den summa som går till subvention av vindkraftverk. Då kanske SÄS kunde slippa spara 125 miljoner och stänga vårdavdelningar.

Annons

Berndt Andersson (m)

Bredared

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons