Kajsa Kettil: Hans påminner oss om att tänka efter före
Efter försommarens torka var de första regndropparna som föll över Sjuhärad ovanligt välkomna. Äntligen kunde lantbrukare andas ut en smula, även om det är för sent att kompensera för alla negativa konsekvenser.
Sedan fortsatte det att regna och regna och regna. Faktum är att Borås slog sitt eget rekord och upplevde sin blötaste juli sedan mätningarnas startår 1884. Inte mindre än 216,5 millimeter nederbörd föll enligt SMHI över kommunen under semestermånaden. Och enligt siffror från SVT som DN refererar till var Dalstorp i Tranemo kommun under sommaren näst regnigast i landet med sina 233,8 millimeter, tätt följd av Rångedala på plats sex med 213,8 millimeter.
Detta skedde samtidigt som södra Europa drabbades av en plågsam värmebölja som inte bara påverkade semesterfirare, permanentboende och turismnäringen just då, utan på längre sikt även jordbruket.
Så när greker och italienare längtar efter regn och svalare temperaturer känner sig många svenskar snuvade på varmt och skönt semesterväder. Ovädret Hans som har härjat i Sverige och Sjuhärad de senaste dagarna var med andra ord inte särskilt välkommet.
Men förutom regn, blåst, nedfallna träd och inställda tåg kan Hans föra något gott med sig; ovädret påminner oss om vikten att planera för extremväder. Visserligen blev det tydligt för två år sedan, när Gävle drabbades av ett skyfall som lade delar av staden under vatten, att framtidens stadsplanering kommer att kräva betydligt mer medvetenhet om hur byggnader och gator – och människor! – ska klara allt från översvämningar till hetta. Även privata mark- och fastighetsägare lär få räkna med att ta större ansvar för att skydda sin egendom.
Försäkringsbolag har börjat flagga för att det kan bli svårt att försäkra bostäder om extremvädren fortsätter att bli vanligare. Det bör visserligen poängteras att det ligger i branschens intresse att tjäna pengar, men de har trots allt en poäng när de efterfrågar mer förebyggande arbete från kommunernas sida: ”Generellt sett gör kommunerna alldeles för lite för att minska risken för översvämningar. Det beror bland annat på att det är dyrt och att det inte finns pengar.” säger Håkan Franzén, försäkringsexpert på Trygg-Hansa, i en SvD-intervju (8/8).
”Det kommer att kosta, men utan åtgärder blir prislappen ännu saftigare.”
I samma artikel uttalar sig Jenny Rudslätt, skadechef på försäkringsbolaget If. Inte heller hon är imponerad av kommunernas förebyggande arbete.
Det ser dock inte likadant ut i landets alla 290 kommuner. Borås stad har till exempel tagit fram en skyfallskartering och strategisk skyfallsplan som gäller tätorten samt de fyra serviceorterna Dalsjöfors, Fristad, Sandared och Viskafors. Den innehåller information om sårbarheten vid skyfall och konkreta åtgärdsförslag som att avleda, styra och samla upp vatten på lämpliga platser om olyckan är framme.
Det är en bra början. Men mer arbete kommer att behövas. Om Borås sätter nya regnrekord måste både kommunen och privata fastighetsägare göra allt för att förebygga och minimera skador som Hans och hans efterträdare kan föra med sig. Det kommer att kosta, men utan åtgärder blir prislappen ännu saftigare. Vi badar kanske i regn men tyvärr inte i pengar.
