Hälsa mer än kölapp på akuten

På akuten köar de friska tonåringarna för att få omedelbart läkarbesked om sin hälsa. Och i gårdagens P1 morgon berättades hur de friska vuxna vill göra fler och fler hälsoundersökningar, trots att ny forskning återigen visar att sådana är onödiga.
Ledare • Publicerad 23 oktober 2012

Något har hänt med synen på vår hälsa. Gränser flyttas när fler kräver snabbt svar på frågan ”hur mår jag, egentligen?”. I längden handlar det om synen på ansvar, men också om hur våra gemensamma resurser ska användas.

Karin Träff Nordström , ordförande i Sveriges allmänläkarförbund, beskrev i radion hur det vore bättre om resurserna användes till att ta hand om dem som är sjuka, istället för att leta sjukdomar hos dem som är friska.

Det är förmodligen en inställning som de flesta egentligen håller med om. Ändå är det uppenbart att det finns tendenser i vården där man öppnar för att ge vård åt den som kräver den, inte åt den som behöver den.

Det brukar sägas ibland att man måste vara frisk för att vara sjuk. Det vill säga det krävs kraften hos den som är frisk för att kunna tala för sig i sjukvården och få den vård man behöver.

Och det är ingen konst att kräva hälsoundersökningar när man är frisk. Träff Nordström talade om hur friska kan vilja ha ”prover på allt” och vilja ha magnetröntgen av hela kroppen, för att försäkra sig om att allt verkligen är som det ska. Man ska inte raljera över en sådan växande hälsooro. Den göds också av att det är så lätt att googla och fastna i det ena mer eller mindre osannolika scenariot med sjukdomar man skulle kunna ha.

Men om varje oro från friska personer ska mötas med en omedelbar insats från vården blir det ohållbart. Som Träff Nordström påpekade kan också sådana besked i värsta fall ge en falsk trygghet, det vill säga när det sedan kommer andra symptom söker man inte för dem.

Man har ju fått skriftligt på att man mår bra.

Försök att vända utvecklingen saknas inte. I många regioner arbetar man med att hitta sätt att styra om patientströmmarna. Vad gäller allmänna hälsokontroller berättade vårdföretaget Previa i går att de ständigt försöker övertala sina kunder att strunta i dem.

Därtill krävs politiker som också vågar tala om det egna ansvaret, istället för att fortsätta att tävla med varandra om att ge nya löften om kortad väntetid på akuten.

En som gjort det, och förtjänar beröm för det, är Helen Eliasson, ordförande (S) för regionens hälso- och sjukvårdsutskott. I en intervju i Västnytt häromveckan framhöll hon i all sin enkelhet egenvård. Det vill säga att unga måste bli bättre på att ta hand om sig själva istället för att rusa till akuten så snart de blir oroliga.

Kanske tyckte någon att det lät töntigt. Kanske riskerade hon en och annan röst från någon förstagångsväljare på det. Men hon vann något annat, respekt för att våga säga något annat än det för stunden bekväma.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.