unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Mikael Hermansson: Håll hårt på principerna

EU behöver gemensamma muskler och resurser. Men också en bestämd vilja att hålla fast vid de grundläggande demokratiska principerna.
Europeiska rådets byggnad i Bryssel. Normalt hålls toppmöten här, men inte i coronatider.
Europeiska rådets byggnad i Bryssel. Normalt hålls toppmöten här, men inte i coronatider.
Foto: MICHEL EULER
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

EU genomför i helgen ett toppmöte av stor betydelse för framtiden. Coronapandemin och långtidsbudgeten står överst på dagordningen. I väntan på en kompromiss i båda fallen finns det trots brådskan att komma överens utrymme för reflektioner: Vad är det som blivit synligt av EU:s inre liv i ljuset av den stora oenigheten?

En sak värd att notera är att det fortfarande finns en konflikt mellan medlemsländer i de södra och nordvästra delarna av unionen som grundar sig i geopolitiska omständigheter som har med olika historisk utveckling att göra; det fattiga södern och det rika norr är alls inget nytt påfund. Med i bilden finns också den mer grundläggande motsättningen mellan euroländerna och de som ännu inte ingår i valutasamarbetet. Den konflikten var som mest akut i samband med finans- och eurokrisen 2008 men är idag av viss men ändå underordnad betydelse.

Att det fanns svagheter i eurosamarbetet var väl känt sedan länge. Skillnaden mellan exempelvis den grekiska och den tyska ekonomin var och är astronomisk – ändå är båda underordnade samma ränteregim. Men i samband med coronapandemin stod de båda ytterligheterna närmare varandra än någonsin tidigare. Inget EU-land hade tillnärmelsevis beredskap och resurser nog för att på egen hand hantera såväl smittspridning som trycket på vården. Hastigheten i krisen utveckling avslöjade det uppenbara: EU saknade centralt placerade ”muskler” för att samordna, hjälpa och stödja. Det mest påtagliga exemplet är den uteblivna hjälpen till Italien.

Det är mot denna bakgrund som det stora stödpaketet satts samman. Ingen betvivlar att det behövs för att ge hela Europa en nödvändig nystart, inte ens Sveriges riksdag och regering.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för endast 99 kr! (ord pris 597 kr)

quote
De villkor på såväl klimatanpassning som att leva upp till det grundläggande demokratikriteriet har fått Polen och Ungern att visa vad länderna går för under nuvarande regimer.

Men det myckna nej-sägandet till att ge EU samlade resurser är ett skamligt spel för galleriet. Är det något som coronapandemin har gjort glasklart är att länder som har så mycket gemensamt som EU-länderna måste ha förmågan och självförtroendet att lita på varandra och på den centrala ledning och administration som faktiskt finns på plats. Det behövs ett visst maktskifte till förmån för det gemensamma. Att argumentera för en sådan, gradvis utveckling är inte att tända vårdkasarna och sprida budskapet om en revolution i riktning mot vare sig en amerikansk federal stat eller för den att underkänna det nationella mandatets plats. Det är snarare att anpassa sig till insikten om att enskilda medlemsländer och unionen i dess helhet i dagsläget inte klarar av sina uppdrag.

I det läget behövs en ny inriktning, en stärkt gemenskap – inte mer nationell hybris.

I ett avseende har dock ”frugala fyran” – Nederländerna, Österrike, Danmark och Sverige – satt fingret på en öm punkt med sitt motstånd: Det finns medlemsländer som befinner sig i sådan konflikt med helheten att de i praktiken har lämnat unionen.

De villkor på såväl klimatanpassning som att leva upp till det grundläggande demokratikriteriet har fått Polen och Ungern att visa vad länderna går för under nuvarande regimer. Att Polen motsätter sig klimatkriterier för att få del av stödet och Ungern hotar med sitt veto mot en överenskommelse om ”rättsstatens principer” hävdas, det talar sitt entydiga språk om det viktiga i att hålla hårt på principerna. Det finns all anledning att få fart på ekonomin i hela unionen, men inte till priset av att länder som rör sig allt snabbare i auktoritär riktning och därmed bort från unionen och dess värdegemenskap ska få diktera villkoren.

I slutändan blir det en kompromiss om pengarna, det är ofrånkomligt. Men det finns ingen anledning att kompromissa om principerna.

Läs mer

Jörgen Andersson är vd tillika delägare i Wästbygg guppen AB, som nu går mot en notering på Nasdaq Stockholm.

Näringsliv

Beskedet: Bolag från Borås på väg till Nasdaq

Erbjudandet omfattar aktier för en miljard kronor.

Sjuhärad: Fabrik hotas av nedläggning – 38 anställda berörs

Nyheter

Sjuhärad: Fabrik hotas av nedläggning – 38 anställda berörs

Produktionen kan vara avvecklad inom ett år: ”Aldrig roligt att komma med ett sånt besked”.

TV: Två radhuslägenheter totalförstörda – grannar evakuerades

Herrljunga

TV: Två radhuslägenheter totalförstörda – grannar evakuerades

Boende i närliggande hus evakuerades.

Villabrand: Hus helt övertänt: ”Det är inte mycket att göra åt”

Mark

Villabrand: Hus helt övertänt: ”Det är inte mycket att göra åt”

En person ska ha befunnit sig i huset när branden startade.

Säs: Efter förra helgens plötsliga anstormning – så är coronaläget nu

Corona i Sjuhärad

Säs: Efter förra helgens plötsliga anstormning – så är coronaläget nu

Efter förra helgens plötsliga anstormning av coronapatienter på Säs har antalet fall minskat.

Centrum: Här öppnar ny butik – när systrar tar kedja till Borås

Borås

Centrum: Här öppnar ny butik – när systrar tar kedja till Borås

På toppen av sina karriärer – lämnar för att följa en dröm