Jytte Guteland: EU måste leva upp till sina egna klimatlagar
Bara i Sverige, som bekant inte är ett särskilt varmt land, dör i snitt 140 personer varje år på grund av värmerelaterade dödsfall kopplade till den globala upphettningen, enligt tidskriften Nature Climate Change. En förklaring är förstås att när klimatet ändras så är samhället är inte anpassat för det nya temperaturerna. En annan tänkvärd nyhet är att en tiondel av världens befolkning just nu bor vid kustområden som hotas av stigande havsnivåer.
Jytte Guteland
är Europaparlamentariker för Socialdemokraterna, som ingår i partigruppen S&D.
I takt med att klimatkriserna påverkar oss människor mer i vardagen så växer också antalet rättsfall kopplade till klimatkrisen. Dessa rättsfall är viktiga, eftersom de faktiskt kan påverka företag och stater att agera på ett sådant sätt som inte är destruktivt för miljön och klimatet. Det är nu närmare 1700 fall där regeringar och bolag ställs till ansvar för ärenden där dessa anses ha förstört miljö och klimat. Några av dessa rättsfall har påverkat stater att förändra sin lagstiftning, bland annat har Nederländerna och Tyskland skärpt sina klimatmål efter uppmärksammade rättsfall.
Genom den så kallade Århuskonventionen är det möjligt för den som direkt drabbas av företags eller staters miljöförstöring att driva en klimat- och miljörättslig prövning i domstol. En sådan rättsprocess drevs av samiska ungdomar i Sverige och familjer runt om i Europa, eftersom de ansåg att de direkt hade drabbats av klimatförändringarna. De förlorade och ett skäl kan vara att EU idag inte korrekt har implementerat Århuskonventionen. Det är en akilleshäl för EU som ju vill ta en världsledande roll i miljö- och klimatfrågorna. Vi måste givetvis leva upp till den internationella konvention som berör rätten till prövning av just miljölagstiftning.
”I takt med att klimatkriserna påverkar oss människor mer i vardagen så växer också antalet rättsfall kopplade till klimatkrisen.”Jytte Guteland
Det är nu 20 år sedan EU anslöt sig till Århuskonventionen och mot bakgrund av detta röstade Europaparlamentet för en revidering av konventionen. Europaparlamentets uppfattning är att konventionen ska omfatta större områden, fler personer och framförallt implementeras ordentligt.
Budskapet om detta är viktigt eftersom det också sätter press på EU:s institutioner att leva upp till sin egen lagstiftning. EU har idag en världsledande roll i miljö- och klimatfrågan, för att behålla den måste vi naturligtvis leva upp till våra egna lagar och regler på området. När vi nu dessutom ställer om vår miljö- och klimatpolitik i en mer ambitiös riktning måste även institutionerna ta sitt ansvar och följa med. Här har medborgarna också en viktig möjlighet att sätta press för att hålla länder, bolag och institutioner till ansvar för att de verkligen lever upp till klimat och miljömålen. Regeringarna i våra medlemsstater har förmodligen bara sett början på en era där brott mot miljö och klimat kommer bli föremål för obekväma rättsprocesser och där det blir bäst att agera förbyggande och mer ambitiöst om inte ansvarsutkrävandet ska komma ikapp också politiker som inte agerar vänligt för vår planet.
