GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Johanna Grönbäck: Hedervärt av KD i drogfrågan

Det är dags att utreda om politikens intentioner är desamma som de faktiska konsekvenserna och om straff är det bäst lämpade verktyget. Det går att lära av Norge.
Johanna Grönbäck
Ledarkrönika • Publicerad 6 januari 2020
Johanna Grönbäck
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
STOCKHOLM 20121212Michael Anefur är KD:s socialpolitiske talesperson.
STOCKHOLM 20121212Michael Anefur är KD:s socialpolitiske talesperson.Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Efter Estland har Sverige högst narkotikarelaterad dödlighet bland EU-länderna, Norge och Turkiet, enligt EU:s narkotikacentrum. Statistiken ska tolkas med försiktighet, men tydligt är att narkotikadödligheten i Sverige är hög, bara 2018 dog 566 personer.

Därför är det välkommet att Kristdemokraterna har öppnat upp för att brett se över narkotikapolitiken och däri också frågan om avkriminalisering av eget bruk.

Sverige har en av världens mest restriktiva narkotikalagstiftningar och kanske därför också så stora problem. Politiken har aktivt arbetat upp ett stigma kring droger och, avhängigt men värre, kring missbrukare. Det har lett till att samhällets kanske mest utsatta grupp har marginaliserats ytterligare och avskräckts från att söka hjälp.

I dag besöker missbrukare snarare tingsrätten och fängelset än sjukhuset. Istället för hjälp får de straff. Som går att läsa i bland annat BT:s artikelserie är fängelser inte heller någon drogfri zon.

KD har förtydligat att de i dagsläget inte vill se en avkriminalisering, utan mest vill ha en utredning som kan ”hitta en mycket smartare lagstiftning, för att hjälpa människor och inte bara sätta dit dem”, som partiets socialpolitiske talesperson Michael Anefur uttryckte det till SvD. I svensk debatt är det ändå kontroversiellt, varför KD:s utspel är särskilt hedervärt. Utan starka åsikter om lösningen pekar de ut ett problem som främst drabbar en grupp med svag röst.

Västerut finns det land som har områdets tredje högsta narkotikarelaterade dödlighet, nämligen Norge. Men där är debatten nu en annan. Strax innan jul mottog den norska hälsoministern Bent Høie en utredning som kommer att ligga till grund för en reformering av norsk drogpolitik. Eget bruk och innehav föreslås avkriminaliseras, straff ersättas med obligatoriskt rådgivningsmöte och det politiska ansvaret för den delen av drogpolitiken flyttas från justitiedepartementet till vårdsektorn.

Den norska regeringen, ledd av Moderaternas systerparti, har drivit frågan av hälsoskäl och utredningen som heter ”Från straff till hjälp” har kallats för århundradets kanske viktigaste sociala reform. I synnerhet Høie, en profilerad folkhälsopolitiker, har varit pådrivande och talat om att minska stigmat och att människor med missbruksproblem ska mötas med vård och respekt istället för fördömande och straff. Reformen stöttas även av aktörer som åklagarmyndighetens chef.

Att aktivt utreda och ompröva politik som inte har fått önskvärda konsekvenser borde fler se som nödvändigt. I Sverige har KD tagit ett modigt första steg.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.